Skilsmässa med livet i behåll ?

Mansorganisatione Miessakit upprätthåller en verksamhet som de kallar ’Erosta elossa’, på svenska ungefär ’klara skilsmässan med livet i behåll’. Det är alltså frågan om en verksamhet riktad till heterosexuella män för vilka hustruns eller flickvännens oftast långt framskridna skilsmässo- eller separeringsplaner för det mesta kommer som en blixt från klar himmel. Samtalsterapi både individuellt och i grupp, kamratstöd och praktiska råd ska hjälpa mannen att klara sig möjligast helskinnad genom den tunga skilsmässoprocessen.

Väl så. Män kan förvisso behöva stöd under den psykiskt tunga processen som åtminstone hos den lämnade parten – som ju oftast är mannen – alltid aktualiserar separationsångest och tyvärr ofta bitterhet, hämndbegär och annat destruktivt och självdestruktivt beteende.

Och tyvärr emellanåt ett vanmäktigt ursinne över att förlora kontrollen – den patriarkaliska manlighetens innersta kärna – över sin kvinna. Förloras den kontrollen, förloras den s.k manliga hedern. I väst kallas syndromet svartsjuka som ju är ett lite mera rumsrent och individuellt begrepp än den sk ‘hedern’.

I ett inte helt färskt nummer (juli 2011) av De Groene Amsterdammer (som jag läser för att utveckla min nederländska) läser jag en notis om hur den turkiska kvinnans emancipation har blivit för mycket för den turkiske mannen. På sex månader hade 105 kvinnor i beråd att ta ut skilsmässa dödats av sina män; skjutits, tvingats ta gift, påhällts bensin och bränts levande.

I Turkiet med en befolkning på 75 miljoner dödas alltså ca 200 kvinnor årligen av de män de håller på att lämna. Siffran kan enligt uppgifter från turkiska kvinnoorganisationer i verkligheten vara 2 – 3 gånger högre; pålitliga siffor är svåra att få sedan hedersmord kriminaliserades. I Finland med en befolkning på 5 miljoner dödas ett trettital kvinnor årligen av de män de håller på att lämna eller ren har lämnat. Dividerar vi den turkiska mordsiffran med 15 för att kunna jämföra, så inser vi att finska män i fråga om patriarkalisk mordlystenhet kanske inte skiljer sig så mycket från turkiska män.

Så Miessakits verksamhet i all ära. Men det som ju faktiskt upenbarligen skulle behövas i Finland vore en ’klara skilsmässan med livet i behåll’-verksamhet för kvinnor. Bokstavligen.

This entry was posted in Bert, Bloggar. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *