Reglering och tillträde till marknaden

Anna-Karin Friis skriver i sin Tiger-blogg att regleringsaspekten oroar henne mest när frihandelsavtalet TTIP förhandlas fram. Jag instämmer. Regleringen har stigit fram som nästa stora fråga som det är skäl att se kritiskt på.

När det talas om samarbete kring reglering, Regulatory Co-operation, verkar det att handla om sådant som jag har tänkt på som lagstiftning för att skydda människor och natur från verksamhet som kan ha skadliga effekter. De här stadgandena ses som handelshinder och genom att de förenhetligas blir det enklare att föra in varor på den marknad som ligger på andra sidan om Atlanten.

Det har ifrågasatts om de gemensamma standarderna kommer att hålla hög nivå. Många väntar sig att de lägsta standarderna gällande. I framtiden, när man vill göra ändringar, kommer enligt nuvarande förslag ett regleringsråd att ta ställning till dem medan de bereds. Tanken med rådet är att producenterna där ska föra fram sina önskemål och synpunkter. I kombination med det beramade investeringsskyddet väger de ställningstagandena tungt och de kommersiella krafternas inflytande kommer att öka märkbart, konstateras det i en analys gjord av Christiane Gerstetter et al.

Att bilda sig en uppfattning om vilket öde TTIP-avtalet och TiSA-avtalet om handel med tjänster, som också förhandlas som bäst, har för de stora samhälleliga servicesektorerna vård och omsorg samt utbildning är rätt omöjligt i dag. Tillträde till varandras marknad är naturligtvis helt centralt samtidigt som de finländska förhandlarna talar om att vård och omsorg ska hållas utanför avtalet.

Under utrikesministeriets offentliga diskussion om investeringsskyddet i går nämnde ändå en av debattörerna, advokat Laura Halonen, i förbigående att tillträde till marknaden inte gäller hälsa och utbildning – utom om marknaden redan har öppnats. Det är ett scenario som har skymtat fram också tidigare. Hur är det med primärhälsovården i Finland efter att flera kommuner har bestämt sig för att med skattemedel köpa in privata tjänster? En hugad serviceproducent måste väl tycka att den är på marknaden och alltså ska konkurrensutsättas. Och att dra tillbaka något från marknaden för att sköta servicen med offentligt producerade tjänster kan bli omöjligt, alternativt mycket dyrt. Det har man redan erfarenhet av i Slovakien när sjukförsäkringen skulle återtas och ett holländskt försäkringsbolag inte accepterade det politiska beslutet i landets parlament. Försäkringsbolaget vann vid skiljemannaförfarandet.

This entry was posted in Bloggar, Maria. Bookmark the permalink.

2 Responses to Reglering och tillträde till marknaden

  1. A-K says:

    just det, vad bra poäng! en bit till i puzzlet. det är lite paradoxalt att det är UM som leder i de här frågorna, då det ju nu snarare berör flera andra ministeriers ansvarsområden. tror inte man inom UM har stort intresse att se över sådant som hör till kommunernas uppgifter etc. det är mycket sådana där öppna frågor, jo. jag har också hört argumentet att sjukvård och utbildning inte påverkas, men den där klargörande kommentaren förklarar ju allt! snacka om den nyliberala paradoxen… och om att föra intressenter bakom ljuset. inget ändras, såvitt inte redan öppnats för konkurrens. och att tjänster sedan inte kan återtas och offentligproduceras igen,fastän det skulle vara den absolut vettigaste lösningen, det ser man ju ofta prov på. men över tid är det klart att det som inträder blir en harmonisering, till viss grad åtminstone. det tror jag ändå är det sista de europeiska medborgarna vill, men om man helst skulle tala om saker vid deras rätta namn och sluta föra folk bakom ljuset så skulle det ju finnas grunder för opinionsbildning.

  2. Maria Brommels says:

    Visst är det på sitt sätt paradoxalt att UM är aktiv med diskussioner (både i auditorium och streamat på webben), men det är väl en del i öppenheten, som lär ha ökat enormt efter den hårda kritiken. Bristerna är dock fortfarande slående. Oberoende var det en upplevelse att vara i salen: tre panelister som har förlikningar som yrke och en kvotkritiker. De tre förliknings-juristerna argumenterade utgående från sin verklighet och verkade överhuvudtaget inte tänka på konsekvenserna för medborgarna. Det är ju företagen som ska tycka att det lönar sig att hålla igång.

    UM aviserade redan nästa diskussion. Den ska ordnas före sommaren och behandla reglering. Men före det blir det Global aktionsdag kring frihandelsavtal den 18 april med jippon och demonstration i Helsingfors, där den ökända hästen från Troja spelar en viktig roll. Mera på vapaakauppa.fi.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *