Borgerskapets diskreta charm ?

Min äldsta dotterdotter har nyss börjat i gymnasiet. Hon gick låg- och högstadiet i en alldeles vanlig förortsskola utan några större ambitioner att vara nåtslags högborg för finlands­svensk­het eller borgerlighet. Undervisningsspråket var svenska, punkt. Klasskom­pi­sarna talade ofta slarvig finlandssvenska, ofta uppblandad med finska, ifall de inte helt skamlöst talade finska.

Men nu har hon som sagt börjat i gymnasiet. Ett gymnasium med uppenbara ambitioner att vara nåtslags högborg för finlandssvenskhet av mer eller mindre högborgerligt snitt tydligen. När jag häromdan på grund av en av dessa ceremonier som drabbar folk som hör till kyrkan träffade på henne och frågade vad hon tycker om sin nya skola, utbrast hon med emfas – och inte så lite frustration; ”den är så FINLANDSSVENSK, den är så himla FINLANDSSVENSK !” Till vilket jag oförstående att ”jamen, det är ju en finlandssvensk skola ? ”

Nå, en av de nya gymnasisternas första uppgifter hade varit att presentera sig inför sina nya eller för en del inte så nya klasskompisar. Min dotterdotter citerade ur minnet den som pre­senterade sig före henne; ”Hej, jag heter Victoria. Min pappa jobbar som direktör. Jag bor på Havsgatan. Vi har sommarvilla i skärgården och jag tycker om att segla. Sen rider jag också, jag har en egen häst.” Och sen när det var hennes tur; ”Hej, jag heter Jessica. Min pappa är död. Jag bor i en förort.”

Och efter timmen var det tydligen nån av de nya klasskompisarna som hade frågat henne om hon faktiskt var finlandssvensk när hon talade så konstigt och hade ett finskt efternamn.

Så jag förstod helt hennes emfas när hon tyckte att skolan var så himla FINLANDSSVENSK ! I hasten och minglet slängde jag ur mig nånting i stil med att ”nå, det är ju bra att vänja sig vid olika miljöer…”

Efteråt funderade jag på vad jag egentligen borde ha sagt henne. Ge dem inte tolknings­före­träde ! Hävda din rätt att vara finlandssvensk på ditt sätt ! Ifrågasätt deras definition av fin­landssvenskhet ! Stick ut och var stolt över det ! Gör revolution !

Nå det sista med förbehåll. Jag rådde henne i alla fall att bli politiker, så pass bra är hon på att uttrycka sig och ifrågasätta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.