Det var en gång…

Vi är storkonsumenter av film. Genom Maxivisions utmärkta service har vi över 1.000 timmar bandade film- och vetenskapsprogram som väntar på att få forsa ned över nätet till vår storvideoskärm.

Under årens lopp har dock en förskjutning skett. I vårt sinne alltså.

Det hör till undantagen att vi numera bandar eller tittar på något som producerats i det stora landet i väster, bortom havet.

Däremot kastar vi oss över de välproducerade serierna och långfilmerna från BBC, tre bokstäver som jag förknippar med hög kvalitet.

Kanske det är vår högre ålder som gjort oss mer kvalitetsmedvetna? Livserfarenhet?ID-10038524

Vi är inte mera nöjda med platta karaktärsskildringar, explicita våldsscener och
förutsägbara händelser.

Vi kräver djup, lågmäldhet, naturlighet och intellektuella utmaningar som inte avbryts av klipp för reklam var femtonde minut.

Om man tänker vidare fasar man för att en ytlig världsbild som representeras av ytliga filmer sprider sig – och den pågående presidentkampanjen ger verkligen inte fog för att tro att utvecklingen skulle ändra riktning. Den västvärldens fyrbåk man utger sig för att vara kan nog mera liknas vid ett fladdrande ljus…

Som sagt, man får vara glad för att BBC och England ännu satsar pengar på sin filmindustri – och det gäller inte bara fiktion utan i hög grad också vetenskapliga och zoologiska program. Vilken njutning att höra på Attenbouroghs välmodulerade stämma förklara vår omvärld.

Genom vår utmärkta Teema-kanal kan man dessutom krydda utbudet med filmer från ett otal andra länder såsom Egypten, Iran, Serbien, Polen – you name it!

Sverige var på rätt väg med sin snart världsberömda deckarkultur – men de senaste exemplen har tyvärr övergått till amerikanskt våldsförhärligande i scenerna och vi har fått avbryta bekantskapen med några av de nyaste svenska filmserierna.

Finland då? Jo, det finns några inhemska serier där det inte låter som ett julskådespel från högstadiet. Personligen var jag förtjust i Nymferna i fjol. Under huden (Ihon alla) frossade lite i operationsvåld i första avsnittet, men vi får se vart det leder.

Men jag måste erkänna att videoduken hemma ofta vinner kampen om kvällens avslutning!

Image courtesy of digitalart at FreeDigitalPhotos.net

This entry was posted in Berndt, Bloggar and tagged , . Bookmark the permalink.

5 Responses to Det var en gång…

  1. Bert says:

    ”Vi..” ? Är det den kungliga kollektivformen till undersåtarne, den plebejisk-kollektiva i folkets namn eller bara den patriarkala där du talar för din omyndiga hustrus räkning ? Nå, skämt åsido, välkommen som tigerbloggare Berndt !

  2. Berndt Holmström says:

    Haha…

    Jag har fått lära mig att när jag talar om min familj bör jag uttryckligen använda ”vi” då vi är en helhet, ”jag” är bara en del av det hela och bör inte glömma bort min andra hälft…

    Men så där olika kan saker och ting tolkas :-)

  3. Bert says:

    Ja skulle jag tala i vi-form om Susannas och mina biopreferenser och dessutom påstå att hon och jag vore en helhet skulle det nog bli skilsmässa eller åtminstone hot om.. Att så där olika kan saker och ting också tolkas :-)

  4. hannes says:

    Ja, det är fint att se BBC:s produktioner. Som naturintresserad är deras natur- och vetenskapsdokumentärer otroligt inspirerande och välgjorda, och en del av deras andra serier och filmer är också bra. På en helt annan nivå än de flesta amerikanska filmer, trots att det ju nog finns otroligt välgjorda sådana också. De är kanske bara inte så ofta de som visas på bio eller TV hela tiden.

  5. Christian Blom says:

    Jag rekommenderar varmt den tyska mammutserien Heimat som går nu på Tema. Titta på delen som kommer idag klockan 10. Helt fantastisk film och samtidigt dokument över hur nazisterna steg till makten i Tyskland.

    En annan mycket fin film som slutade som serie igår i tv var den svenska serien Gangstrar och gentlemän. Mycket fin ton i filmen som handlade om hemlig politisk aktivitet på högersidan. I filmen kom det inte riktigt fram vem den där dolda makten var, men i dagens nummer av svenska Miljömagasinet (Prenumerare på den – enda tidningen i Norden som inte censurerar artiklar om bl.a. elöverkänslighet) finns en recension på Gunnar Walls nya bok om Palmemordet. och i den talas nu öppet om nätverket ”Stay behind” som fanns och finns i Sverige. Man antar att Stay behind lag bakom mordet på Palme. Något som man kan förstå än bättre efter att ha sett serien Gangsters och Gentlemän.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *