Aforismer, en svår schanger

Läste för några år sen Nassim Nicholas Talebs bok ‘The Black Swan’, om (o)tur, slump, osannolikhet och det okända. Jag läste den med behållning och upplevde den som uppfriskande nytänkande och ifrågasättande. Så när jag i en bokhandel i Oslo hittade hans ‘The Bed of Procrustes’ köpte jag den med en gång.

Taleb har doktorerat i ekonomi men fungerar numera som professor i riskteknik i New York. ‘The Black Swan’ (i svensk översättning ’Den svarta svanen’) och ett par andra av Taleb skrivna populärvetenskapliga böcker har tydligen hajpats upp ordentligt och han har fått namn om sig att vara en stor nytänkare.

Men i ‘The Bed of Procrustes’ skriver han aforistik. Aforismerna är grupperade i tjugotvå kapitel och tar upp 147 sidor med i snitt fyra eller fem aforismer per sida, alltså totalt över sexhundra aforismer. Taleb uppmanar i förordet läsaren att inte läsa mer än fyra per gång. Med en sån session per dag skulle läsningen ta sisådär en fem månader.

Jag övergav mycket snabbt Talebs rekommendation. Jag upptäckte nämligen att de aforismer jag personligen upplevde som tänkvärda och givande var mycket få, kanske en per uppslag, om ens det. Så läsningen blev mera ett skummande, ett letande efter pärlorna bland all svinmaten. Många av dessa så kallade aforismer, det mesta faktiskt, upplevde jag nämligen som arroganta, ignoranta, frustrerade, cyniska, obegripliga, stereotypa, sexistiska, mystifierande eller emellanåt bara plattityder, i enstaka fall till och med (via fotnoter) personliga påhopp.

Några exempel (i min översättning): ‘Kärlek utan uppoffring är att stjäla’. / ‘Du kan förlåta nån som ville dig illa, aldrig nån som tråkade ut dig’. / ‘När en kvinna säger att en man är intelligent menar hon ofta att han är stilig; när en man säger att en kvinna är korkad menar han alltid attraktiv’. / ‘Att tala illa om nån är det enda genuina uttrycket för beundran’. / ‘De som har hjärna men inga ballar blir matematiker, de som har ballar men ingen hjärna joinar maffian, de som har varken ballar eller hjärna blir ekonomister’. / ‘Du blir inte ett nöt genom att äta nötkött; du blir inte vis genom att studera filosofi’. / ‘Att försöka förstå människan genom att studera neurobiologi är som att försöka förstå litteratur genom att studera bläck’. / ‘Ingen författare ska anses misslyckad förrän han börjar lära ut författarskap’. / Och så vidare..

Men nog också: ‘Korsa rigorös matematik med livets kaos och du får sannolikhet’. / ‘Vad jag lärde mig på egen hand kommer jag ännu ihåg’. / ‘Jag vill skriva böcker som endast de som har läst dem påstår sig ha läst’. /

Och emellanåt blixtrar Taleb riktigt till. Boken är skriven 2010, alltså rejält pre-Trump, men en av hans pärlor lyder så här profetiskt: ’Det enda giltiga politiska systemet är ett som kan handskas med en imbecill vid makten utan att ta skada av det’. Det kan ju tänkas att han då hade nån annan stat i tankarna men få se om USA nu klarar testet.

This entry was posted in Bert, Bloggar. Bookmark the permalink.

One Response to Aforismer, en svår schanger

  1. a-k says:

    Hhmm, jag kämpade länge med hans ”Black Swan” några tiotal sidor i taget tills jag kommit nästan igenom och gav vidare boken. Alltså tyckte det var tung och flummig, inte i början för han har bra poänger, men sedan bara svävar den ut. läste sedan nånstans att vissa hyllar honom och andra tycker att han är helt urspårad. men för min del räckte det med hans moraliseringar när han konstaterad (nånstans några hundra sidor in i ”Black Swan” att han ser det som en paradox att att det ska vara tillåtet med abort för ifall nån oinsatt marsian såg dessa Tellus-invånare acceptera att vissa kan aborteras och andra inte så skulle man aldrig se skillnaden och inte inse varför det ska vara tillåtet. ungefär så. det räckte för min del med läsningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *