Första intrycket, Mongolien

Första intrycket, Mongolien

Jag vet inte om jag ska skriva om utsikten under den 13 timmar långa bussresan, häsrracena, skräpet vid vägrenen, yurtorna, boskapen som vandrade fritt utan inhängnad. Bussen tutade bara på dem så att de skulle flytta på sig från vägen. Eller ska jag skriva om de väldigt irriterande holländarna som jag var placerad omringad av på bussen. De viftade och krängde över huvudet på mig, invid mitt öra, hojtade och jomssade mycket på holländska. Jag höll mig i skinnet och betedde mig artigt, knuffade försiktigt med armbågen när den ivriga fotografen på min högra sida tenderade att glida över på min sida av busssätet, fes lite försynt och gav en lite irriterad blick åt typen som slängde med armarna över huvudet på mig eller drog i mitt ryggstöd. Till och med busshaffören blev irriterad på dem på grund av deras arroganta synpunkter och krav och omständliga yrande under bussresan.

Kanske jag kan skriva om att det kändes som om det bara fanns en enda väg genom Mongolien. Ett nästan öde landskap i 8 timmar i sträck, förutom på yurtor, eller geer som de lär ska kallas mer korrekt, här och var och får, getter, hästar och kor som vandrade omkring eller stod och hängde på slätterna eller på vägen.Mongolien har en population på 3 miljoner människor varav hälften bor i Ulaanbatar. Boskap finns det dock 50 miljoner påstås det. Mongolien är ett väldigt stort land.

Turismen har hunnit etablera sig. Gamar, örnar och hästar står fastbundna 12 timmar i sträck varje dagi gassande sol vid djingis khan statyn för att underhålla turister. En fastbunden kamel från näsan blev studsad på av fotograferande kinesiska turister. Jag känner nästan att jag börjar ångra att jag tog den här turen. Egentligen ville jag göra nåt ganska simpelt, som att campa, men jag hittar mig på nåt femstjärnigt camping område med tältet i gassande sol, toalett, dusch FINSK bastu och massageservice. Får fundera på om jag ska ringa turordnaren imorgon och be dem fundera om lite, eller om jag bara ska vagga vidare på denna femstjärniga vildtur.
Och ja, jag har druckit fermenterad hästmjölk och sett på medan de mjölkar sina hästar. Ska träffa kamelherdar imorgon, och sedan till gobi öknen, men ändå…

This entry was posted in Bloggar, Nana. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *