Världen hänger fortfarande ihop
Självklart måste de rikare länderna ge stöd åt det katastrof-drabbade folket på Filippinerna.
Världen är dock alltid större än så och vi måste agera även när det gäller folk som drabbats av de ”klassiska” konflikterna, som människorna i Palestina, som fråntagits sitt land efter FN-beslut 1948 och som förtrycks av Israel. En insamling, som fortfarande är viktig är http://shiptogaza.se/, därför är det viktigt, att fler engagerar sig i Palestinagrupperna i Sverige och blir medlemmar där. Säkert finns det även liknande organisationer i Finland. Det är viktigt, att vi skaffar oss fördjupade kunskaper, som vi sprider vidare i fler organisationer och bland människor i Sverige, där jag bor och i andra delar av världen. Inget står i motsättning till annat, även om tiden för alla inte räcker till. Ofta är det så, att människor som är engagerade i en fråga också är engagerade i annat. Få människor är ”en-frågemänniskor”. Vi ser en värld i förändring, där klimatkatastrofen drabbar oss, där rovbrytningen av malmer fortsätter för kortsiktig vinning, där tiggeriet utbreder sig även i Sverige, där allt fler slås ut i Fas-3, där privatiseringarna fortsätter, även om borgarna tydligen börjat backa. I fråga efter fråga behövs en förändring. Det är därför jag ständigt citerar dessa rader ur Hertsö teaters Kabarét Vilse:
”Ett möte skapar en diskussion,
en tanke väcks om förändring,
du vågar tänka nåt otänkbart,
en dröm som gått vilse hittar nu hem”
I fråga om den sk klimatkatastrofen tillåter jag mig att tvivla, efter att ha läst The Chilling Stars alltså. Igen lär nån i Warszawa ha sagt att vi närmar oss en gräns där vi förlorar kontrollen över klimatet.
Men vi har ju aldrig haft och kommer aldrig att ha kontroll över klimatet; Tellus är ju inget slutet system utan ett öppet som hela tiden mottar solenergi och avger värme och rör sig genom bälten av olika slags strålning och vars magnetfält och dess skärmande egenskaper påverkas av solens kontinuerligt fluktuerande magnetiska urladdningar osv; inget vi har kontroll över.
Säkerligen har du rätt och jag ska försöka läsa bifogade länkar. Min tanke är dock att fortsätta att vara verksam, även om vi en dag går under.
I should in fact hesitate to use the theory presented in ”The Chilling Stars” for the purpose of discouraging anti-greenhouse action. Because: (a) the author himself freely admits that we cannot yet predict how the activity of the Sun (which protects us in changing degrees against cosmic radiation) is going to develop; (b) we cannot exclude that the greenhouse gasses might actually have at least some effect (from geology this example: the biggest environmental catastrophe ever – 96% of all species were dying out – was the Permian catastrophe at the end of the Permian, and from ”The Chilling Stars” it does NOT become clear that cosmic radiation were to blame for it; instead, science assumes up to now – and not without evidence – that a runaway greenhouse effect was the reason); (c) even if the greenhouse gasses were unimportant in the present climate-context, very most of the actions demanded for ”saving the globe” are already by themselves very reasonable as such (e.g. getting independent from oil, limiting the use of coal – and saving miners’ lives, saving forests and the species in them, etc). Thus, let’s continue with the ”green” aganda!
The important is to continue the discussion. What ever happens, we have to change our ways of living, as I write in the poem I end with.
Jag ser, att Bianca Gräsbeck stängt av möjligheten till kommentarer, därför kommenterar jag här hennes inlägg ”Om trädgårdsodling”.
Min första association utifrån några ord är en bok ”Varken varken eller eller” av den svenske författaren Mats Berggren (http://sv.wikipedia.org/wiki/Mats_Berggren). Sedan vill jag komma in på frågan Basinkomst/Medborgarlön som jag skriver om i min tidigare blogg år 2008: http://metrobloggen.se/krattan/basinkomst_eller_fortidspensionr/
Under 10-talet år drev vi som bokcafé och kulturförening i Luleå Tankarnas Trädgård, vars medlemstidskrift Krattan jag fortsatt med efter att bokcaféet lades ned 1995. Det var stans mest aktiva kulturförening med omkring 250 medlemmar, med utställningar och föredrag nästan varje vecka.
Sedan har jag fortsatt även med mer ”agrikulturell” odling i liten skala.
Hej Bror!
Nej, jag har inte stängt av möjligheten till kommentarer – det har skett alldeles utan min medverkan. Jag kan inte heller läsa vad du skrivit och känner mej sällsynt töntig – ny i blogosfären och får ingenting att funka. Hoppas återkomma med bättre framgång!