Hen landstiger i Danmark
I senaste nummer av Astra informeras bland annat om det feministiska scenariot i Danmark. En ny feministisk tidskrift, Friktion, ska börja utges i mars, lämpligt till den internationella kvinnodagen.
Personerna bakom Friktion motiverar behovet av en feministisk tidskrift med att när den infantiliserande debatt som nu saluförs som feministisk mest handlar om kvinnors rätt till könsbehåring och starka kvinnors självförvållade kärleksproblem så är det ju inte så underligt om folk undrar om det inte finns nåt viktigare att tala om. Det är detta behov som Friktion vill fylla.
Dessutom ska Friktion tillsammans med svenska Bang, norska Fett och finländska Astra och Tulva starta upp ett nätverk med syfte att främja diskussion och samarbete tidskrifterna emellan och att skapa ett övergripande feministiskt samtal som omfattar hela Norden.
Feminism tycks i Danmark – liksom i (finskspråkiga ?) Finland – vara ett skällsord, ett ’F-ord’ och svensk och norsk jämställdhetspolitik ses som skräckexempel på hur illa det kan gå under statsfeministiskt styre.
Ett tema i Friktions första nummer kommer enligt uppgift att vara det genusneutrala ’hen’ som tydligen håller på att lanseras också i Danmark. Reaktionerna kommer eventuellt att vara hätskare än här, där vissa insändarskribenter ju uppfattar hen som kränkande för män. Men i Danmark, där en forskare som deltog i ett teveprogram om genus på dagis fick så mycket hatmejl att hen var tvungen att göra polisanmälan, kanske hen blir ett kastreringsprojekt ?
Astra redogör också för utmarschen från Kvinnosaksförbundet Unionens årsmöte i november efter att ett fåtal bokstavstrogna medlemmar torpederade ett förslag att tillåta män att bli medlemmar. Personligen tycker jag ju att jag som profeministisk man gärna ror mot jämställdhetens förlovade land i den lilla profeministiska ekan förlitande mig på att feministerna nog fortsättningsvis seglar sin feministiska skuta alldeles utmärkt utan manliga gastar ombord.
Jag tror faktiskt inte jag skulle vara speciellt intresserad av att bli medlem i Unionen. I så fall skulle det vara för den konstruktiva subversivitet man lätt blir smittad av där. Feministerna tycks ju vara de enda som nuförtiden öppet vågar vara marxister.
Lämna ett svar