UPPDATERAT: Om det svenska katastrofvalet

Jo det är sant. Nu slipper vi den borgerliga regeringen. Men vårt fascistiska parti fick tretton procent. Det finns en massa att säga om det. Men egentligen är det inte så konstigt.

För det första är inte svenskarna mer eller mindre rasistiska än andra europeiska länder. Tretton procent är ungefär europamedelsnittet

För det andra, så har vi svenskar länge dragits med den bedrägliga självbilden att vi inte har någon rasism här, till skillnad från finländarna som röstat på Sannfinländarna, norrmännen som röstat Fremskrittspartiet och danskarna som röstat Dansk Folkeparti. I själva verkat har vi hela tiden varit garderobsrasister som nu kommit ut som fullblodsrasister.

För det tredje finns det nu ett märkligt samtal här i Sverige, som går ut på att de som röstat på ett parti som i mer än 9 fall av 10 röstat borgerligt, vars enda realpolitiska punkt som skiljer dem från andra borgerliga partier, är att Sverigedemokraterna dessutom är rasister, inte själva är rasister. Det är förstås nonsens.

För det fjärde finns det ytterligare en märklig synpunkt i vårt samtal här i landet. Att den som själv är utlänning eller gift med en utlänning inte samtidigt kan vara rasist. Rasism är en politisk ideologi. Folk kan ha vilken bakgrund som helst och ändå vara rasister. Den som påstår motsatsen har att bevisa att det inte finns finska rasister, tyska rasister, amerikanska rasister, danska rasister etc. En var som studerat politiken i dessa länder kan enkelt se att Ku Klux Klan i USA är rasister, NSDAP, nazistpartiet var rasister Dansk Folkeparti och Sannfinländarna är rasister. Omvänt skulle det i så fall betyda att en medlem i Svenskarnas parti som åker till Danmark ju blir utlänning, och då skulle vederbörande sluta vara rasist?

Frågan är istället varför de svenska rasisterna kom ut ur garderoben just nu. Ett är förstås den borgerliga politiken med sin katastrofala fördelningspolitik som underlättat och underblåst extremhögerns demagogers förenklade retorik. Två är det traditionellt fascistiska kraven på den svenska nationens homogenitet. Tre är en ökande xenofobi, främlingsfientlighet. Fyra är att folk har uppfattat Sverigedemokraterna som valets underdogs. Fem är att SD kritiserats tämligen bryskt av hela etablicemanget. Det har i sin tur nog lett till en viss ”Fälldin-effekt.” Här syftar jag på en märklig händelse i svensk politik. Vid en debatt då retoriskt briljanta Olof Palme skulle möta den inte lika virtuosa Torbjörn Fälldin så visade Palme sig så pass överlägsen Fälldin att folk sympatiröstade för honom i valet. I fallet med Sverigedemokraterna avslöjade Expressen återigen lite mera av all grov rasism som finns i partiet, med utgången att folk helt enkelt tyckte synd om dem.

Sedan har det från flera håll framhållits att det var synd att Feministiskt initiativ inte kom över fyra procent. Absolut det är så. Men partiet fick trots det stort inflytande på både kommunal och landstingsnivå. Partiet är numera etablerat i svensk politik, och dess inflytande märks även i riksdagspartierna.

Bilden här under visar hur nyfascistiska SD använder Israel för egna syften