Om att se sig i Europas spegel

Vad kan man göra? För att låna min kollega Mika Helanders ord måste man dekonstruera sin position. Detta gäller inte bara individerna, utan alla institu­tioner, såsom läroväsendet och media.

Enligt sociologen Gurminder Bhambra ligger den största orsaken till att ut­vecklandet av multikulturell sociologi och global kosmopolitism misslyckas i att Europa alltid används som referenspunkt. Det bedrivs forskning utanför Europa och det finns engelskspråkiga medier i andra delar av världen. En kritisk och reflexiv självgranskning kan vidga ens värld. Man kan också vända på kartan som Bengt Kristensson Uggla i Slaget om verkligheten. Då ser man hur van man har blivit att se världen från ett visst perspektiv, och hur tolkning har blivit sanningar. Den reflexiva människan besitter potentialen till världsmedborgarskap, där gränser inte definierar eller fastställer verklig­heten.
—Karin Creutz i artikeln ”Islamofobi och den reflexiva människan” 29.9.14

Dekonstruera är bra bara man inte glömmer att konstruera.

Europas spegel är en ständig följeslagare därför att Europa har erövrat världen såsom Grekland en gång erövrade Romarriket. Det vill säga kulturellt. Det finns som sagt engelsk­språkiga medier och forskningstidskrifter i andra delar av världen. Ävensom fransk-, tysk- och spanskspråkiga. Portugisiskan icke att förglömma.

Europa är i Kina och Afrika. Abya Yala blev Latinamerika. Latin, ett visserligen dött men icke desto mindre europeiskt språk. M.K. Gandhi verkar ha tyckt att den europeiska civilisationen var en god idé. Men som så många gamla, goda idéer återstod den att förverkliga.

Europas spegel förblir vår kosmopolitiska framtidsspegel. Se dig i spegeln, dra dina slut­satser och sätt igång. Börja här i Europeiska Unionen med att dekonstruera det europeiska nukleärindustriella och militära komplexet.