Pas reçu Charlie

Har försökt få tag på det nummer av Charlie Hebdo som kom ut 14.1, en vecka efter atten­tatet alltså och som kom – kommer – ut i en upplaga på fem miljoner om jag förstått det rätt.

Normalupplagan lär vara 60-70000 men Charlie fick tydligen förutom det världsomfattande – åtminstone i väst – moraliska stödet ett ekonomiskt stöd av franska staten som gjorde det möjligt att temporärt blåsa upp upplagan till först tre, sen fem miljoner exemplar.

Så jag hade ju hoppats få tag på åtminstone ett ex. Men tji fick jag både på Akademen och finska bokhandeln. De vägrar beställa. Sen råkade jag erfara att en liten specialaffär i Åbo, Turun sarjakuvakauppa, hade beställt femti ex (!). Men se, de hade alla reserverats ren innan de ens anlände till Finland. Butiken har lovat beställa tusen ex till och jag har nu försökt bes­tälla ett av dessa ex, men vet inte om det lyckats, Charlie har nämligen uttömt deras resurser så att de meddelar att de inte svarar på e-post om Charlie. Få se.

Men eftersom dottern just kring den 14.1 rå­kade ha vernissage i Bryssel som ju är en fransk­språkig stad bad jag henne spana efter Charlie där och det gjorde hon några gånger men alltid med samma resultat; antingen slut­såld eller inte alls levererad (foto: Sara Bjarland).

Så nu hoppas jag bara att hon får tag på den i Amsterdam eller att min beställning till Åbo­butiken resulterar i ett ex småningom.

Det har framförts kritik mot Je suis Charlie-kampanjen – man ska kantänka inte häckla och göra sig lustig över sånt som nån håller för heligt eller anser vara tabu. Jag för min del håller stenhårt på Fritz Perls som enligt Wiki­pedia brukade säga att ”Der are three lefles of discussion; efferyday chicken shit, da usual bullshit, und Real Elephant Shit”, i vilket sistnämnda han vad jag förstår inkluderade filosofi, politik och religion.