Vad är läget beträffande Julian Assange, WikiLeaks och Edward Snowden?

I november 2010 häktades Julian Assange, den australiensiska chefredaktören för Wikileaks, av Stockholms tingsrätt (i sin frånvaro). Ett par veckor senare fängslades han utan åtal i Storbritannien och hölls därefter i husarrest.

I juni år 2012 lyckades han ta sig till Ecuadors ambassad i London och där befinner han sig alltjämt. Ecuador har beviljat Assange asyl och erkänt, att han riskerar utlämning till Förenta staterna på grund av sin journalistiska verksamhet. Den amerikanska regeringen bedriver en aktiv och långsiktig brottsutredning av WikiLeaks, vilket har bekräftats från officiellt håll, nu senast (i januari 2015) av den federala domaren Barbara Rothstein.

  —Hur mår Julian Assange?

WikiLeaks isländska sagesman Kristinn Hrafnsson svarar snällt om än lite avmätt på mina något yrvakna frågor när jag en vacker morgon besluter mig för att ringa upp honom. Också fångar brukar enligt fängelsereglementet ha rätt att lufta på sig emellanåt, påpekar Hrafnsson. Men Julian Assange har inte kunnat röra sig utomhus på över två och ett halvt år. Så det är väl ganska uppenbart att hans hälsa påverkas negativt?

  —Finns det hopp om en förändring till det bättre i Julian Assanges situation?

Hrafnsson berättar att Assanges advokater i Sverige lämnade in en vädjan till högsta domstolen i slutet av februari för att överklaga häktningsbeslutet från år 2010. Advokaterna kan bl a åberopa sig på på åklagarens passivitet under de fyra år som gått. Ifall högsta domstolen tar upp ärendet finns det en chans att Assange vinner.

En annan positiv sak är att många organisationer och medborgare fortsätter att arbeta för Julian Assanges mänskliga rättigheter. Som ett exempel nämner Hrafnsson den appell, som 59 internationella organisationer riktade till Förenta Nationerna i juni 2014 ”för att avhjälpa människorättsbrott i samband med fängslandet utan åtal av Wikileakspublicisten Julian Assange”.

  —Och hur står det till med WikiLeaks? Har ni gjort några nya avslöjanden?

Hrafnsson börjar med att nämna underrättelseorganet CIAs utvärdering av sitt eget High Value Target-program, som går ut på att döda ”upprorsledare” genom att iscensätta mordkomplotter. Den ifrågavarande CIA-rapporten, som har titeln Best Practices in Counterinsurgency, är daterad i juli 2009 och den publicerades av WikiLeaks i december 2014. Genom sin kritik mot de metoder som använts dittills bidrog rapporten förmodligen till att attackerna med drönare ökade kraftigt efter år 2010.

År 2014 släppte WikiLeaks också viktiga dokument om frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) och ett kapitel ur utkastet till tjänstehandelsavtalet TiSA mellan USA och EU. Texten i kapitlet bevisar att det bland våra politiska ledare finns en vilja att fortsätta avregleringen av de finansiella tjänsterna.

  —Och vad är läget beträffande Edward Snowden?

När jag ber Hrafnsson att säga någonting också om Snowdens situation svarar han, att det verkar som att han kan räkna med att föra en skyddad tillvaro i Ryssland i ytterligare tre år. Egentligen borde ju regeringarna i Västeuropa tävla om att få erbjuda Snowden asyl, suckar Hrafnsson och tillägger, att WikiLeaks för sin del försöker stöda Snowden och andra visselblåsare genom The Courage Foundation (”De modigas fond”?), som grundades i Tyskland senaste år.

  —WikiLeaks och biblioteken

När jag berättar för Kristinn Hrafnsson att jag har försökt intressera bibliotekarier i de nordiska länderna för WikiLeaks och uppmanat dem att lägga allt som WikiLeaks ger ut till sina samlingar blir han genast varmare i tonen. Det är precis vad som skulle behövas, säger han, och noterar att bibliotekarier i olika länder glädjande nog har visat att de stöder WikiLeaks. WikiLeaks har som mål att dokumentera viktiga skeenden i närhistorien tillägger han, men för närvarande upplever vi att det finns ett hot mot historien genom att så mycket görs för att hemlighålla den.

(via Mikas blogg @kaapeli.fi)