Dröm, tro, jobba på och lyckas !

Med detta enastående framgångsrecept – ett storartat upprop! – vill finansminister A. Stubb mana oss medborgare, dvs det skattebetalande och bidragsberoende finska folket till att slå alla odds, överträffa sig självt och få den skeppsbrutna Finlandsbåten på rätt bog och kurs – själv hörde jag det ”aus dem Hundes Maule” dvs honom själv säga det som avslutning på en lång intervju i det utmärkta Mikä maksaa-programmet på Ylen (radio) Ykkönen.

Hurtigt hemskt. En rak höger blev det för min del. Då hade vi just föregående dag fått åhöra och se statsministern orera till nationen, mestadels gudibehagligt, allmängiltigt och till intet förbindande, men med hotfullt lut mot facket och låginkomsttagarna (och de otaliga pensionärerna, gu’bevars).

Jag lyssnar mycket på radio, oftast på Ylen Ykkönen där talprogram, aktualiteter, kultur och musik varvas på ett intressant sätt. Där fick ministerposteringarna genast uppföljning – i programmet Lähde&Leikola hörde vi minister Olli Rehn lägga ut texten om hur vi kan komma ur den ekonomiska svackan bl.a. med att hårt gå åt våra naturresurser, och satsa på kärnkraft – det är, fruktar jag, kanske det enda vi verkligen kommer att lämna i arv till kommande generationer. Jag kände kallsvetten krypa och stora darran närma sig.

Inkommande vecka skall också utrikesministern – den sanna, ni vet – bli intervjuad – jag bävar. Är det bättre att höra/lyssna eller att slå dövörat till??

Det är ändå en tröst att märka att uppmaningar till motstånd i dagens läge i landet bär lite frukt, t.ex. att kallelsen till den politiska manifestationen senaste fredag faktiskt blev rejält hörsammad. Sommarens ’Vi har en dröm’ och ’Joukko.Voima’ var också hoppingivande. Mera av det slaget önskas. Inspirationstips – som ett litet snedsteg på vägen till och från järnvägsstationen, riksdagshuset och medborgartorget rekommenderar jag gärna den förtjusande Olydnadsskolan på Kiasma, ett smaskigt utställningsprojekt av konstnären Jani Leinonen, där också bl.a. Li Andersson och Palface ingår i lärarkåren. Det kunde sitta bra med lokala varianter också i den stilen; bara börja: dröm, tro och gör det – tuta och kör.

Folkliga uttryck av missnöje är förvisso inget nytt fenomen. Häromåret fick vi en gammal byrå som behövde renoveras. Instucket i klafflådan hittades en ny textvariant av klassikern Vårt land, med tydligt budskap – aktuellt också i dagens debatt, och en uttalat finlandssvensk knorr. Så här:

Vårt land, vårt land, vårt fosterland, ljud högt, o dyra ord.
Ej finns hos oss det minsta grand, som ej berörts av jobbarhand
och slut är nu med smörgåsbord och nubben i vår nord.
Vårt land är fattigt, skall så bli, och allt försämrat är .
En främling far oss ej förbi, han har det bättre här än vi
han lever utan allt besvär, han får vad han begär.
Och fördes vi att bo i glans, bland guldmoln i det blå,
då blev det allt en annan dans, då varken bröd och smör ej fanns,
till detta arma land ändå vår längtan skulle stå.

Hur ser du nu det arma land du längtar till – skriv nya verser till Vårt land?!