Ett snabbinlägg om krigsfinansiering och djurplågeri

Ett tankerensande inlägg om någonting som på vissa sätt stört mig mycket väldigt länge.

Jag börjar med att säga ett par ord om krigsfinansiering. En kompis från Syrien som bott i Finland flera år frågade mig igår vad jag skulle göra i en situation då valet är att förnya sitt pass och betala dyra avgifter till den Syriska ambassaden i Stockholm som finansierar vapenhandeln med Ryssland eller att vara fast i Finland i 1,5-2 år tills han får ett finskt pass. Ifall det händer hans släktingar någonting i Syrien kan han inte resa dit, om han betalar ambassaden för ett nytt pass finansierar han vapnen som dödar hans familj och grannar i Syrien.

Inte ett val någon vill bli ställd inför. Jag uppmanade honom att börja med att skriva om detta. Jag antar att precis som jag, är många andra också dåligt informerade om detta, att avgifterna på den Syriska ambassaden har tiodubblats på ett år för att den Syriska regeringen behöver pengar till vapen.

OK, nu över till det andra temat, djurplågeri. MOT har gjort ett reportage, som jag faktiskt inte tittat på. Jag vill bespara mig just nu, men utgående från vad som diskuteras på Facebook just nu så antar jag att jag kan säga så här: Vi står också inför val, hela tiden. Vi kan blunda och inbilla oss att nääämeeen, jag visste inte vad jag gjorde när jag köpt kött för 3 euro kilo hela mitt liv. Sorry, men det visste du visst, precis som Eichman när han sa att han bara gjorde sitt jobb. Hannah Arendt hade så rätt så rätt, ondskan är banal. Jag tror att så fort vi är beredda att godkänna det kanske vi också är redo att räta på ryggraden och ta ansvar för våra val.