Politik som ämbete

Jag tänker nu skriva ett kort inlägg kommunalvalet till ära. Jag har de facto inte haft en väldigt aktiv kampanj. Jag har helt enkelt haft andra prioriteringar.

Prioriteringar som handlar om att göra insatser för en fungerande integration. Nu verkar det som om jag inte tänker på något annat än asylsökanden, för det är det jag pratat mest om den senaste tiden. Lite som resten av Finland. Men det är egentligen så att jag tänker på en massa saker hela tiden. Och det jag tänkte skriva om nu är något väldigt tråkigt. Min syn på vad politik är.

Kort och gott kan jag säga att jag har en ganska pragmatisk syn på politik. Jag är inte mycket för flashiga vallöften och stora visioner om revolutioner. Politik är ett jobb. Ett jobb man ska sköta väl. Att sköta ett jobb väl är att sköta det ansvarsfullt och professionellt. För att kunna göra det räcker det inte med fina ideer om att skapa jobb eller få Finland ”på fötter”. Dels behövs det lite tråkiga redovisningskunskaper, lite hum om vad det innebär att läsa lagen, och en gestaltningsförmåga, samt att man får sagt sina ärenden så att man klarar av mötesituationer. Sen som en liten bonus kommer också att man måste stå ut med kameror och intervjuer, och klara av att redogöra för vad det är man sysslar med där i sin förtroendepost. För det är så jag ser det, som en förstroendepost. Man har fått förtroende att förvalta samhällets pengar och bestämma över saker som direkt inverkar på många människors vardag. Det här ansvaret är något man ska ta på allvar.