Minister Berners förhoppningar

Minister Berner har funnit sig i att skärgårdens förbindelsetrafik inte blir avgiftsbelagd, men hon tycker forfarande att man skall gå in för ett ordentligt marknadsbaserat system, för det har man ju nu också lyckats med i taxitrafiken.

Taxitrafiken, ja… Berner jämför alltså det för ganska glest bebodda, spridda öar väsentliga, enda offentliga trafikmedlet med taxi, en aktör i ett rätt stort utbud av offentliga och privata trafiktjänster på vägar som staten betalar för. Är det något som inte stämmer i denna jämförelse?

En viss ironi ligger i det att vi på senaste år faktiskt fått en kommersiell, livlig förbindelsetrafik i skärgården – i synnerhet till Bengtskär och Örö. Ca fem olika företag trafikerar på Örö. Men där ser man också precis hur det fungerar: turismen i skärgården är en central näring och trafikbilden utvecklas som ett led i den. Det sker på en ytterst smal vinstmarginal, kort säsong, väderkänsligt och i synnerhet beroende av den omgivande kostnadsmiljön.

Med ’Bernertaxan’ hade dessa näringar inte haft en chans, för alla material- och personaltransporter hade gått långt utöver det ekonomiskt möjliga. Just innan säsongen slog igen ministeriet till med ’taxistadgan’ som hade krävt taxibåtpapper och utrustning av alla som fraktar sina kunder ut till sin holme – det kallar man ju norminpurku eller vad det nu var – men det upptäcktes ju så pass i tid att den idiotin var i kraft i endast 13 dagar innan den hävdes med en förordning.

Berner och ministeriet verkar ha en genomgripande tondövhet för hur olika det kan vara i landets olika delar och verksamheter. Men det är ju inte helt okänt i resten av ’vi skall ha 18 prick lika landskap och ett enda slags sotereform’-regeringen.