Tankar om den planerade Tesikoncernen

Den nuvarande regeringen ska effektivera kapitalinvesteringsbolagens verksamhet. I regeringsprogrammets avsnitt om ägarpolitik står det så här:                        

Statens inhemska kapitalinvesterings- och företagsfinansieringsverksamhet effektiviseras genom att Business Finland Venture Capital Ab, Oppiva Invest Oy och Klimatfonden Ab införlivas i Finlands Industriinvestering Ab. Det utreds om Finnfund kan integreras i helheten i syfte att stärka dess genomslag…Kapitalsituationen och kapitalbehovet i den bildade koncernen Finlands Industriinvestering Ab bedöms som en del av helhetsbedömningen av bolagen med statliga specialuppgifter och lagstiftningen om dessa bolag uppdateras så att den motsvarar den nya strukturen.

Bolagen Business Finland Venture Capital Ab (BFVC), Oppiva Invest Oy (Oppiva) och Klimatfonden Ab ska alltså bli del av Finlands Industriinvestering Ab (Suomen Teollisuussijoitus Oy, Tesi). I en kolumn för statsrådets kansli säger näringsminister Wille Rydman att målet är att stärka statens förmåga att stöda ekonomisk tillväxt genom att omvärdera bolagens nuvarande uppgifter. En angenäm detalj i kolumnen är uppmärksammandet av kontracykliska åtgärders behov under ekonomiskt svåra tider (det skulle vara trevligt om fler av Rydmans partikolleger insåg detta). Enligt regeringsprogrammet ska man kunna bättre konkurrera med andra länder som kan lansera större investeringsstöd.

Några nyckeldata om fonderna, från boksluten år 2022.

Bolag	Eget kapital	Personal	Ägarstyrning	Lag
Finlands Industriinvestering Ab	1 929 070 000	44	TEM	1352/1999
Business Finland Venture Capital Ab	1 327 779 368	12	TEM	1146/2017
Klimatfonden Ab	2 863 721 629	24	TEM	173/2023
Oppiva Invest Oy	81 184 302	3	OPH	–
Finnfund	773 321 000	90	UM	291/79

Tesis mandat är inskriven i den s k Tesi-lagen. Enligt den ligger Tesi under Arbets- och näringsiministeriets (TEM) förvaltning. Motsvarande står skrivet i lagarna om BFVC och Klimatfonden. Finnfund-lagen positionerar bolaget under Utrikesministeriet (UM), medan det inte finns någon lag för Oppiva.

Tesi investerar i kapitalfonder som investerar i tillväxtföretag, men kan också investera direkt i företag. Bolaget uppgift är att utveckla den inhemska kapitalmarknaden för finländska företag. Tesi kan också investera utomlands om det finns ett finländskt intresse med i spel.

Klimatfonden var tidigare känd som Valtion kehitysyhtiö Vake Oy. Klimatfonden investerar främst i företag med ny teknologi som behöver kommersialiseras och skalas upp. Klimatfonden har större friheter än Tesi och kan handla mer proaktivt och göra mer riskabla investeringar. Främst ger den kapitallån, men kan också investera i fonder och företag.

Business Finland Venture Capital investerar i kapitalfonder som investerar i nya företag. Inga direkta företagsinvesteringar. Bolaget litar på att fonderna kan själv bedöma vilka företag som är goda investeringsmål.

Oppiva Invest ger kapitallån åt företag som utvecklar och exporterar lösningar för yrkesutbildning. Bolaget grundades mot slutet av Sipiläs regeringstid. Bristen på en s.k. Oppiva-lag är för att bolaget grundades i all hast under slutet av Sipiläregeringen och utan någon riksdagsbehandling. Sitt startkapital fick Oppiva i form av aktier från Solidium. Grundkapitalet på 80 miljoner innehåller 398 400 Kemira-aktier, 778 780 Sampo-aktier och 680 300 aktier i Wärtsilä. Antalen är från företagens årsberättelser. Det också finns antydelser om att Oppiva har aktier i Nokia, men antal och ägarskap framgår inte från Nokias årsberättelse.

Oppiva finansierar sin verksamhet med avkastningen från aktieportföljen. Verksamheten kan också finansieras genom att sälja aktier, men målsättningen är inte att minska på det egna kapitalet. Ägarstyrningen sköts av Utbildningsstyrelsen (OPH), ett ämbetsverk under Undervisningsministeriet.

Finnfund investerar i företag i utvecklingsländer. Medan de andra fonderna investerar i finländska fonder och företag, kan Finnfund inte investera i inhemska företag. Dess verksamhet är global, vilket också förklarar det höga höga personalantalet jämfört med andra bolag. De företag som stöds av de andra bolagen verkar i välreglerade miljöer medan Finnfund stöder företag i miljöer där regleringen är mindre utvecklad och mer utmanande, och därför behövs det mer utredningar för att klargöra vad man ska investera i.

Gemensamt för bolagen är att de är minoritetsägare i företagen de investerar i. De kan göra långsiktiga investeringar med mera risker eller som ger mindre avkastning. De behöver alltså inte göra maximal vinst eller kräva att investeringen är säker under alla omständigheter. I detta avseende avviker de från privata fonder som vanligen är otåliga och avskyr riskbenägna investeringar.

Möjliga resultat av sammanslagningen

Oppivas öde i sammanslagningen är kanske den som har mest frågor öppna. Bolaget är det minsta, och i storleksklass med fonder inuti de andra bolagen. Det finns ingen lag om vart den hör juridiskt. En möjlighet är att den i framtiden blir en enhet som bollas mellan TEM och OPH. En annan är att den blir uppslukad av någon av de större bolagen. Uppslukningen kan dock kanske hindras av att Oppivas mission avviker så mycket från den andra bolagen som främst investerar i industri- och konsumentsektorerna.

Högst sannolikt är dock att det kommer att föras fram idéer om att juridiskt fastställa Oppivas position. Eftersom Rydman klart vill att Oppiva ska vara under TEM, skulle han givetvis vilja att det står skrivet i lagen. Undervisningsministeriet kan från sin sida försöka hindra detta genom att fördröja lagberedningen i några år tills en ny regering bildas.

När idén om att flytta Finnfund till TEM kom upp, var UMs motdrag att kräva en utredning gällande flytten. Det är helt förståeligt, för TEM har egentligen inte det kunnande som krävs för Finnfund. Ser man på Tesis eller något annat bolags hemsidor, så talar de främst om export till länder med fungerande reglering och bekant företagskultur. Verksamhet i länder med fler okända riskfaktorer hör inte till deras område.

Då regeringsprogrammet säger att något ska göras råder det enighet. När det sägs att en utredning ska göras råder det oenighet.

I regeringsprogrammet står det också att regeringen ska stärka UM:s roll i främjandet av export och att en utredning ska göras om att göra Business Finland till en del av Finlands beskickningsnätverk. Man skulle kunna tro att utkomsten av den ena utredningen dikterar utkomsten i den andra.

Om Finnfund av någon orsak flyttas till TEM, skulle UM i gengäld kunna få en större roll i den finländska exporten. Politiskt inflytande i utbyte mot ekonomiska resurser.

Undervisningsministeriet hade antagligen ingen med motsvarande spelöga som skulle bevaka dess intressen i regeringsförhandlingarna. Således kan Undervisningsministeriets inflytande och ekonomiska fotavtryck minska.

Allt detta är förstås bara ren spekulation eftersom jag inte vet hur regeringsförhandlingarna gick till.

Sluttankar

En sammanslagning av bolagen är inte Rydmans idé. Redan 2019 gjordes en utredning om att slå ihop bolagen. Medan Rydman framför sammanslagningen som ett sätt att förstärka näringslivet, har tidigare utredningar betonat möjligheten att balansera statsbudgeten med avkastningen som sammanslagningen ger.

Bolagssammanslagningen är närmast ett administrativt trick. Försöker man alltför hårt foga ihop bolagen, skapar det troligen mer friktion än synergi.

Hur ska man slå samman bolag som skiljer sig så mycket i storlek, handlingssätt och investeringsmetoder? Den främsta bristen i förslaget är att det inte beaktar bolagens specialiseringar. Även om de flesta styrs av TEM, har de olika mandat och handlingssätt som ibland är oförenliga. På avstånd ser bolagen lika ut, men det kan vara bra att uppskatta skillnaderna som kommer fram vid närmare granskning.

Skulle de slås ihop, skulle principerna antagligen harmoniseras till att gå enligt den minst riskbenägna för att inte förlora kapital. Det kan i själva verket leda till en minskning i viljan att ta risker i finländskt näringsliv.

Rydman har ett kort tidsperspektiv. Bolagen kan inte på några års notis skapa nya lönsamma storföretag som ska ha en märkbar ekonomisk effekt. Men sammanslagningen ger inte inte heller någon större effekt, då dess inverkan på statsbudgeten på sin höjd uppskattats till 80 miljoner i året.

Om målet är att öka bolagens kapital, skulle detta enklare och snabbare kunna skötas genom statsbudgeten. Staten har också tidigare kört in kapital i bolagen via statsbudgeten, även under ekonomiskt utmanande tider. Inga omstruktureringar eller ändringar i bolagens verksamhetssätt skulle behövas.

Jag har svårt att se behovet av ett större kapitalbolag. Redan nu kan bolagen ge ut rätt stora anslag, och väldigt ofta är lånen en del av ett större paket som ges i samarbete med andra kapitalfonder på privata marknaden och på EU-nivå.

Att bara öka penningpåsens storlek hjälper inte mycket.

 

 

—-

Några källor:

Projektet om beredningen av regeringens förslag om det nya kapitalinvesteringsbolaget:
https://tem.fi/hanke?tunnus=TEM061:00/2023

Rydmans kolumn
https://valtioneuvosto.fi/-/1410877/uudelle-tesi-konsernille-entista-vahvempi-teollisuuspoliittinen-tehtava?languageId=sv_SE

Regeringsprogrammet
https://valtioneuvosto.fi/sv/regeringar/regeringsprogrammet#/

Tesi
https://tesi.fi/ajankohtaista/raporttipankki/
https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/1999/19991352

Business Finland Venture Capital
https://www.businessfinland.fi/suomalaisille-asiakkaille/tietoa-meista/tulosohjaus
https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2017/20171146

Klimatfonden
https://www.ilmastorahasto.fi/ilmastorahaston-talous/
https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2023/20230173

Oppiva
https://puheenvuoro.uusisuomi.fi/mikaerikwalls/274092-hallitus-perusti-viime-metreilla-yhtion-ja-salasi-sen-case-oppiva-invest-oy/

Talous

Kemira 2021 https://mb.cision.com/Public/19578/3509807/a12a879aa2f292dc.pdf
Sampo årsberättelse https://www.sampo.com/globalassets/vuosi2019/konserni/sampo2019_toimintakertomus_tilinpaatos.pdf
Wärtsilä årsberättelse https://www.wartsila.com/docs/default-source/investors/investors-fi/taloudellinen-aineisto/vuosikertomukset/w%C3%A4rtsil%C3%A4-vuosikertomus-2022.pdf?sfvrsn=e9443b43_2

Finnfund
https://www.finnfund.fi/ajankohtaista/raportit-ja-julkaisut/
https://www.finnfund.fi/finnfund-laki/

Mariana Mazzucatos utmärkta bok The Entrepreneurial State behandlar statliga investeringars roll i teknologiutveckligen, och har också översatts till svenska och finska.
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Entrepreneurial_State