De 72 minuterna

Krigshetsarna är på krigsstigen. Igen.

Den här gången har de amerikanska krigshetsarna hela två världsomfattande krig på sin framtidsagenda. Ett i Europa och ett i Asien. Självfallet på betryggat avstånd från det egna landet.

HÄR HOS OSS i S:t Michel uttrycker allmänheten sin glädje över att staden erhållit den planerade Natostaben för markstridskrafterna. Befolkningsutvecklingen har varit regressiv i S:t Michel, men nu väntar man sig en s.k. vitamininjektion.

Och jag som trodde att de utländska soldaterna kommer hit för att planera Natos utvidgade proxykrig mot Ryssland.

FÖR DE NYA Natoländerna Sverige och Finland gäller det nu att utveckla korridorer för snabbtransport av trupper till frontlinjen i ländernas arktiska områden. Det talas om en tidsrymd på 6-8 år. Den ryska spårvidden i vårt land förorsakar dock problem.

Natos arktiska mål har historiska rötter. I början av 1600-talet lyckades Sverige skära av Rysslands tillträde till Östersjön. Försöken att göra intrång i Rysslands arktiska hamn Archangelsk var samtida.

Peter den store gjorde sedan slut på försöken att isolera Ryssland från Östersjön, medan Storbritannien under århundraden försökte begränsa Rysslands tillträde till världshaven. Krimkrigets mål i mitten av 1800-talet var att driva Ryssland tillbaka till Asien.

Storbritanniens och USA:s avoga inställning till Minskavtalet (2015-2022) och Istanbuls fredsavtal (2022) bottnar i deras försök att låta Ukraina återta Krim och göra Sevastopol till en flottbas för Nato. År 2022 erkände Nato att kriget handlar om kontrollen över Svarta havet.

I S:T MICHEL betonar man också den trygghet som Natobasen väntas ge staden och hela landet.

Tryggheten består av den omtalade artikeln i det Nordatlantiska fördraget, men artikel 5 innebär inte ett automatiskt försvarengagemang från de övriga Natoländernas sida. Ifall de s.a.s. är upptagna på annat håll, får Finland helt självständigt svara för sitt försvar. Givetvis med stöd av Natos vapenleveranser.

Vapenleveranserna förutsätter dock inte medlemskap i Nato.

Den amerikanska flottan har förklarat sig vara fullt upptagen av förberedelserna inför ett närstående krig mot Kina. Enligt en redan presenterad plan, ska närapå hela den amerikanska flottan vara redo för stridande insatser på Stilla havet.

S:t Michel ligger på endast 140 kilometers avstånd från ryska gränsen. Något längre bort, på sjön Ladoga vid Kexholm, har moderna ryska örlogsfartyg försedda med kryssningsmissiler, deltagit i en marin krigsövning. Kryssningsmissilernas räckvidd antas uppgå till 2 600 km.

Att göra grushög av S:t Michel framstår idag som militärt betydelselöst, men man kan tänka sig att åtgärden kunde ha ett symboliskt värde för en kärnvapenmakt som känner sig hotad.

FREDEN I STOLBOVA 1617 mellan Sverige och Ryssland, utestängde Ryssland från Östersjön då Sverige besatte en sammanhängande landremsa bestående av Karelen, Kexholms län, Ingermanland och Estland. Rysslands isolering föranledde fortsatta konflikter mellan länderna och de fortgick fram till Sveriges nederlag i det Stora nordiska kriget 1721.

Ingermanland, Estland och delar av Karelen avträddes till Ryssland och återgav Ryssland tillgången till Östersjön.

I mitt sitt stilla sinne fråga jag mig, om det man idag kallar ”putinismen” på Peter den stores tid kallades ”peterismen”.

DET FÖREFALLER som om Finlands och Sveriges medlemskap i Nato, förflyttar de bägge ländernas utrikes-och säkerhetspolitik över 400 år bakåt i tiden. Med den skillnaden, att Sverige-Norge och Ryssland-Finland accepterat Öresundstraktaten. Storbritannien gjorde det med långa tänder och USA ingick ett eget avtal med Danmark.

Det har påståtts, att traktaten från 1857 tillåter ryska fartyg i dåligt skick att frakta olja på Östersjön. Det gör traktaten givetvis inte. Alfred Nobels äldre bröder Ludvig och Robert lät bygga sin första oljetanker Zoroaster vid Motala varv i Norrköping 1878.

Enligt Öresundstraktaten, som egentligen är ett avtal om avskaffandet av Danmarks rätt att uppbära tull, ska fartyg passera Bälten och Öresund i enlighet med reglerna för s.k. oskadlig genomfart. Passagen följer då bestämmelserna i den internationella rätten för främmande staters fartyg – civila som militära.

På senare tider har den kraftigt ökade trafiken i sundet och användningen av äldre fartyg med fog ökat den svenska och danska oron för fartygsolyckor. En militär allians som Nato är givetvis beredd att utnyttja oron för sina egna syften.

Det förvånar inte, att Natos trupper på övning i Bulgarien finner drivande ryska minor på Svarta havet, vars yta är vida större än vårt lands yta.

UKRAINAS PRESIDENT Zelensky har nyligen presenterat sin s.k. ”Segerplan” för USA:s avgående president Biden och hans två potentiella efterträdare under ett besök i USA i samband med FN:s generalförsamling. Uppgifterna om planens detaljer är knapphändiga, men planen har uppfattats såsom en förteckning över krav till Ukrainas västliga anhängare.

”Segerplanen” vill ge Ukraina tillåtelse att utföra obegränsade missilangrepp med lång räckvidd mot Ryssland; medlemskap i Nato inom en snar framtid; omedelbara förhandlingar om medlemskap i EU; avancerade tunga västliga vapen och restriktionsfria miljarder för det efterkrigstida återuppbyggandet av Ukraina.

Genom sina krav i ”Segerplanen” vill Zelensky tvinga Ryssland att avsluta kriget. Vilket knappast kommer att ske enligt de av Ukraina presenterade premisserna.

TRUMPS vicepresidentkandidat J.D. Vance har informerat om sin presidentkandidats syn på ett framtida fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina. Skillnaden mellan demokraternas och republikanernas utrikespolitik är lika uppenbar som så många gånger förr.

Enligt Vance kommer den framtida gränsen mellan Ryssland och Ukraina dras som en kraftig befäst demilitariserad zon. Trump låter förstå, att en demarkationslinje kan upprättas efter den rådande stridslinjen.

Ukraina får behålla sin självständighet och suveränitet, medan Ryssland får garantier av Kiev om neutralitet, alliansfrihet med Nato och andra motsvarande allierade. Tyskland och övriga europeiska länder får svara för finansieringen av Ukrainas återuppbyggnad då de slarvat med finansieringen av krigsmaterial till Ukraina.

VÄRLDENS krigshetsare må vara av vilken åsikt som helst, men ingen är vinnare i ett krig som förpassar vår nukleära värld tillbaka till stenåldern inom 72 minuter. Det var visst Nikita Chrusjtjov som på sin tid befarade, att ”de överlevande skulle avundas de döda”.

Ukrainarna vill frihet med hjälp av bomber och granater från Natos medlemsländer. Nyhetsmedierna har berättar för mig, att österrikarna också vill frihet, men på demokratisk väg.

1 kommentar på “De 72 minuterna

  1. Harriet Tuominen

    The Real Person!

    Author Harriet Tuominen acts as a real person and passed all tests against spambots. Anti-Spam by CleanTalk.

    skriver:

    De två sista meningarna: Ukrainarna vill frihet med hjälp av bomber…
    Österrikarna är väl fria, eller har jag missförstått någonting?
    Öresundstraktaten intresserar. Du menar att den ryska skuggflottan kan stoppas, men det görs av någon anledning inte? Vi på Åland vill sannerligen inte ha sjöodugliga/ överåriga oljetankers i skytteltrafik in och ut ur Finska viken med enorma konsekvenser för miljön om det sker en olycka. Du antyder att det är i Natos intresse att trafiken fortsätter. Kan du förklara?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*