trumpet

Det amerikanska folket har gjort sitt val och en tröttsam kampanjperiod är äntligen över. Den politiskt oerfarne populisten vann över en politiskt mycket erfaren medlem av etablissemanget – så kan man också se på situationen.

Den här gången har jag (haft turen att) följt med den här presidentkampanjen och -valet någon annanstans än i ”Väst”. Det har varit intressant av många skäl. Fastän jag själv sällan tittar på TV så har jag ofta hamnat på platser där TV:n är på, och blandningen av nyheter från Europa, USA, Mellanöstern, Kina och Ryssland ger en lite annorlunda syn på världen än om man endast tittar på nyheter från ett område; jag har hört många personer säga att de hoppas att Trump vinner, trots att också de kan se vilken farlig clown han är, för att de vet vem Clinton är och vad hon gjort i Mellanöstern – och trots att det inte gjort mej mer sympatisk mot Trump så har jag insett vilken farlig människa Clinton är för världen; det har varit svårare att falla för Clintons kampanjs påståenden om att hon står för mänskliga rättigheter när hon helt öppet och okritiskt ger sitt stöd till Israel och har varit med om att skapa de allianser USA nu har i Mellanöstern.

Som en vetenskapsälskande, icke-heterosexuell, icke-binär person med icke-vita familjemedlemmar och vänner har Trumps retorik varit väldigt oroväckande; men det har också Clintons handlingar varit, rent ut sagt dödliga. Att vara en person som stöder kvinnors och HB(TQ)-personers rättigheter är bra, men betyder väldigt lite om man samtidigt ger sitt totala stöd till en apartheidstat, blandar sej i andra staters val eller självständighet, ger vapen och pengar åt länder med dödsstraff, med lagar som gör kvinnor till något mindre än människor, som stöder terroristgrupper, som är krigsförbrytare, om man upprätthåller ett system där politik och pengar går hand i hand, där de fattiga betalar för de rikas synder, och så vidare, och så vidare.

Jag försöker inte försvara Trump utan påstå att världen inte skulle ha varit mycket bättre om Clinton istället blivit vald. För visst, det finns en stor västerländsk övre- och medelklass som gärna skulle se att allt fortsätter så som det varit, men för många andra är risken som kommer med att ens försöka på något annat värt det, för det finns lite att förlora. Jag tror att det kommer att ske mycket färre förändringar än vissa oroar sig för och andra hoppas på. För det krävs något mycket större för att spräcka den penga- och lobbydrivna, nepotistiska bubblan där amerikansk politik sker.

Jag var inte chockad, men jag var ledsen imorse då jag hörde att Trump vann valet. Om Clinton hade vunnit hade jag varit ännu mindre överraskad, men inte mindre ledsen. Det finns så mycket vackert, kreativt, innovativt, positivt, så mycket livsglädje i stormaktsväldet i väst, men deras politik är något helt annat.

This entry was posted in Bloggar, Hannes. Bookmark the permalink.

2 Responses to trumpet

  1. Ernst Mecke says:

    I do think that this is a good text, to which I also agree to quite some extent: Hillary will certainly never get a Nobel Peace Prize (and if she would, it were a scandal). But I do not quite agree to calling Trump a populist: we have the term ”demagogue”, and Trump’s campaign was an exercise in demagogy which would have impressed a Joseph Goebbels. ”Populist” is a term which one can put on anybody who takes up widespread (and often very real) worries of what is called ”the usual people”. Whereas a demagogue is actively stimulating a set of primate programs in people’s heads which one can call ”collective defense” (against an enemy who is felt to be actually dangerous) or also ”mobbing” (against a group which is perceived as being somehow ”deviant” and, being weak, inviting aggression). And indeed there are reports that as a consequence of Trump’s victory there are now dozens of hate crimes: the victors feel strong and want to ”remind” any possible opponents of their victory. As is typical for fascism. Altogether, even though I certainly had not been happy about Hillary as a president, and am also fully aware that Trump is far from being the only demagogue around, I do worry how the things which he has set going by his style of campaigning will develop further – in the USA or elsewhere.

    If there should be any further interest around to discuss matters like these, there is the group about Political Psychology. It will next time meet on Ons 23.11., klo 18:00, in ”Tiedekulma” (Aleksanterinkatu 7, close to the main building of Helsinki University in Fabianinkatu). There is also a page on Facebook (Political Psychology, julkinen ryhmä) from which one can get some impression. And there is of course this blog …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *