Mordkvotering ?
Det hände igen. En medelålders man i Nurmijärvi sköt senaste söndag ihjäl sin sambo, hennes dotter och sen sig själv. Dottern klarade sig lyckligtvis med ett skottsår i halsen. Det var hon som larmade polisen via grannen.
Pressen har börjat kalla fenomenet utvidgat självmord, vilket ju i bästa fall är en eufemism, men i själva verket rena rama lögnen; mord ska väl kallas mord ? Månntro det är (den manliga ?) redaktörens sätt att förtränga, att göra det könade våldet till något mindre belastande för manligheten ?
Gratistidningen Metro hade en kort notis om mordet på tisdagen. I den uttalar sig en manlig specialforskare från rättspolitiska institutet om dessa ’dråpsjälvmord’, som han kallar dem. Han säger att det under året tills vidare inträffat sex sådana. Och sen fortsätter han med att det vore ”ett ganska normalt antal”.
Så enligt rättspolitiska institutet är det tydligen ganska normalt att man dödar sin sambo på grund av svartsjuka, ekonomi mm. Bara man ser till att man inte överskrider årskvoten, som för tillfället i Finland ligger på omkring 15 av sin man eller ex dödade kvinnor per år. Kanske borde man så länge man håller sig inom den ’normala’ kvoten t.o.m kunna åberopa lindrigare straffskala ?
Sorry, I cannot quite agree, and I do wonder why you concentrate so much on just that detail that it is women who are killed. From Germany, e.g., I have occasionally read about cases where a woman was first killing her children and then at least tried (more or less successfully) to kill herself. And I do think that the term ”utvidgat självmord” is really not so unfitting.
Also the term ”dråpsjälvmord” would (correctly) point to the fact that juridically there is a difference between murder and manslaughter (even though you undeniably will find somebody dead afterwards in both cases). In German law, murder would presuppose things like intention, planning, special cruelty, strongly objectionable motivation (such as sex), whereas that man in Nurmijärvi can well have acted in a state of strong emotional arousal, deep depression, or similar (which would give him a milder sentence in court – but he is dead …).
Anyway I should say that the formulation ”mord ska väl kallas mord” is inadequate because of being too simple. If one seriously should want to do something about events like these, then one should think how to get people more easily to something like counselling or therapy (and of course, ALSO PROVIDE IT!!!). To treat any such case straightaway as murder may, by contrast, be less helpful (as people in such cases will not expect to be alive afterwards, longer court sentences may not deter them …).