Integrering av jämställdhetsperspektivet

I finskan har man hittat på kryptiska – elitistiska ? – termer som ’valtava’ för gender mainstreaming, dvs integrering av jämställdhets- eller könsperspektivet i samhällets olika funktioner och ’suvata’ för könskonsekvensbedömning av olika planerade åtgärder. I Sverige används också könsintegrering eller gender mainstreaming, oöversatt, respektive könskonsekvensanalys.

Som pensionär har man tid att springa på konstiga seminarier om dessa konstiga termer. Nu senast på Finlandiahuset, om hur väl man alltså lyckats med denna integrering av jämställdhetsperspektivet. Som alltid när det gäller nånting med genusanknytning, skrämmer denna anknytning bort män, som ju traditionellt anser sig vara könlösa. Nu var 18 % av de närmare 200 deltagarna – mest tjänstemän och byråkrater – män, bra ändå jämfört med prostitutionsseminariets 4 %.

Seminariet inleddes av arbetsminister Lauri Ihalainen som inte oväntat fokuserade på arbete, alltså lönearbete – och arbetslöshet – som katalysator och indikator för jämställdhet. Arbetslösheten håller snabbt på att förmanligas; om män alls vill ha jobb i framtiden måste de snabbt börja ta sig in på traditionellt kvinnliga områden. Tyckte arbetsministern.

Docent Raija Julkunen presenterade jämställdhetsarbetet som ett evigt projekt. Det har juridifierats och fokuserar för tillfället på intersektionalitet, dvs skärningarna mellan t.ex klass, etnicitet och genus. Kvinnan är det flexiblare och mera dynamiska könet; av de tjugosju yrkesområden man kan utbilda sig till har endast två längre manlig dominans; gränsbevakning och teknik. Resten är antingen genusneutrala eller har kvinnlig dominans.

I den avslutande paneldiskussionen om huruvida Finland är ett jämställt samhälle konstaterades i fråga om arbetslivet att könen i början av arbetslivet är mera jämställda än i slutet. Att kvinnorna sackar efter beror på att de är överrepresenterade inom snutt-, visstids-, deltids- och flexjobb, på att de fortfarande tar ut mera föräldraledighet, på att av dem som börjar i låglönejobb fortsätter kvinnorna där medan männen flyttar till bättre betalda jobb. Och apropå arbetsmarknadens segregering; av tillfrågade femtonåringar anser 17 % av flickorna att deras kön bestämmer deras yrkesval medan hela 37 % av pojkarna gör det.