Pengar finns inte – lån finns
Som absolut icke-ekonom så kanske nån tycker att man inte borde uttala sej om pengar. Men ekonomi är en alltför allvarlig sak för att lämnas enbart åt ekonomer vilket jag som gammal bonde minsann fått lära mej. Huvudprincipen är förstås att inkomsterna inte får understiga utgifterna – åtminstone i längden.
Men vad är pengar ? Förr var det präglat guld (eller mindre värdefulla metaller) så pengarna hade onekligen ett visst värde. Men nu är ”pengar” bara bitar av papper eller i värsta fall bara bitar i nån datamaskin. Kan de ha något verkligt värde ?
Naturligtvis inte. Därför finns det en hord av präster (ekonomer och politiker) som på heltid försöker få oss att tro att pengar har ett värde. För det mesta lyckas de men ibland kan det gå som i Weimarrepublikens dagar då folk satt med stora väskor fyllda av miljarder Papiermark för att kunna köpa relativt billiga saker. Inte är det lätt att vara präst inte.
Många har undrat hur det är möjligt att börsens värde kan variera så kraftigt. Vart tar alla biljarderna vägen och varifrån kommer de då börsen går uppåt ? Där ser man direkt att pengar inte finns utan det är bara frågan om vad folk tror att de är värda.
Det som däremot finns är lån. Den som skrivit på låneavtalet är bunden till händer och fötter och om han inte följer det så kommer det utmätningsmän och poliser och tar bort all hans egendom – som minsann är värd nånting.
Riksbankens viktigaste uppgift är att bekämpa inflationen vilket i klartext betyder att den skall upprätthålla tron på penningens värde. Riksbanken är därför den ekonomiska religionens kyrka. Det lyckas inte alltid så det är riskabelt att ha pengar på banken (eller i bolstret). Det som alltid har värde är vete (kan bakas till bröd och ätas), virke (man kan bygga hus) och så vidare. En ekonom fnyser naturligtvis åt dessa och ser dem bara som ”bundet kapital”. Och kapital skall inte vara bundet utan röra sej på marknaden.
Så vad skall vi satsa på för att ha i framtiden ? Pengar finns inte och egendom kan brinna upp, bli stulen eller konfiskeras. Det enda någorlunda säkra är förstås kunskap. Den har man i gott förvar tills man blir halshuggen och därefter har det inte någon större betydelse vad man sparat på.
Jag måste be ekonomerna om ursäkt för att jag driver gäck med deras religion men då man sitter i traktorn dagarna i ända så funderar man på allt möjligt :-).
Så vitt jag (som aldrig studerat ekonomi) förstår så är du på rätt spår, Nisse: pappers- och virtuella pengar är inte värden utan en sorts skuldsedlar som bokför lån, d.v.s. i grunden är de dokument om relationer mellan mänskor. Enligt David Graebers intressanta bok Debt. The first 5.000 years är skuldbokföring och skuldavskrivning dokumenterad långt tillbaka (t.ex. i Egypten), medan pengar är relativt nya, från c. 5-600 fKr. Eftersom de är en fråga om avtal är det förstås centralt att det finns en auktoritet (t.ex. kejsaren, staten) som, i sista hand i kraft av sin armé och organisation, garanterar skuldsedelns giltighet — eller låter bli. Pengar är alltså också ett slags lotteri, ett mått på tillit, en chansning på att det utfärdande systemet inte rasar samman — inte alldeles genast.
Men system kan rasa, egendom kan brinna och också kunskap förstöras (t.ex. glömmas eller föråldras) — ser ingen avgörande skillnad mellan dessa olika former av kapital (dessutom tillkommer som en fjärde socialt kapital, dvs relationer, förbindelser, nätverk etc.).
P-E Lönnfors presentation av Graeber (och Wahlroos) här: http://www.kolumbus.fi/nya.argus/2012/08/lonnfors-graeber.html
Din jämförelse mellan pengar och religion är rätt träffande, tycker jag. Religion bygger på en magisk föreställning om att t.ex. ”godheten” är nåt absolut, på samma sätt som det i fråga om pengar lätt slarvar sig in en magisk föreställning att de har ett absolut värde, oberoende av sociala sammanhang. Inom systemet ”har” de däremot ett värde, eller snarare transporterar det, liksom jetonger av plast gör det inom casinots väggar eller simpla papperssedlar när man spelar Monopol. Till skillnad från gudar ”finns” pengar i den meningen, som förpackningar för relationer.
Feuerbach och Marx talade ju om alienation, dvs prat om magiska värden och essenser som dimridåer bl.a. för att värde skapas av mänskor genom arbete. T.ex. av dig på din traktor.
Visst försvinner kunskap också – senast då man dör. Men till dess så kan man ganska lätt bära den med sej. Även om jag som ingenjör måste erkänna att all kunskap inte finns i mitt huvud utan bara vetskapen om var jag kan hitta kunskap inom olika områden. Det vi lärde oss i Otnäs var närmast hur man hittar kunskap. Förr behövdes det Tekniska högskolans bibliotek men numera finns allting på nätet ! Så nu kan nästan vem som helst hitta kunskap om vad som helst. Därför är det öppna Internet en livsviktig sak och jag är stenhårt på Piratpartiets linje (i den här frågan).
Kunskapen har stort värde för mej eftersom den direkt sparar stora pengar ihopkopplad med mitt skrotlager. Jag har bara skrotmaskiner men en bra verkstad och med tid så lappar jag ihop nästan vad som helst. Material är sist och slutligen relativt billigt.
Visst har pengar ett värde – så länge prästerna lyckas få oss att tro på dem. Jag menade bara att de inte har något bruksvärde (som mitt skrotlager). Möjligen kan man tända eld med papperspengar …