Hjältemod
I sitt tal i Svenska Akademin till Elin Wägner, vars stol han ärvde, gisslar Harry Martinson med ömsint skärpa den gängse nidbilden av freden. Medan kriget utmålas som det stora Äventyret hånas freden som en idyllisk, sakta rinnande bäck vid vars stränder de små lammen betar.
Gentemot denna populära förfalskning framhåller Martinson livets verkliga äventyr – sjömännens, böndernas, barnmorskornas. Läs talet – det är en lisa och en läxa i det på alla plan framvällande våldet vi nu igen omges av – om inte fysiskt så åtminstone mentalt.
I östra Finland finns en liten hästgård vars ägarinna ägnar sig åt fredens äventyr. Hon håller ett ridstall med fyra hästar och ett par ponnies. Hon erbjuder sociala myndigheter terapi för unga utstötta. Ungdomarna får komma till den lilla gården, lära sig förstå hästarnas språk (början till förståelse får man väl säga), göra enkla markövningar med djuren, och rida i terrängen. Sen bjuder hon på mat också – och på sig själv, sitt kunnande och sin omsorg.
Att ha ansvar för hästars hälsa och välmående i det klimatovänliga Finland, och ta ansvar för unga, missledda, osäkra, olyckliga, ohövliga mänskor för att ge dem en insikt och ett positivt känsloengagemang, är exempel på hjältemod för vår tid.
Läs talet var det. Jag googlade upp talet, Harry Martinsons inträdestal, via en länk på Elin Wägner-sällskapets webbplats men kan inte hitta nånting i det om små lamm vid porlande bäckar eller ens om sjömän, bönder eller barnmorskor. Men så är det ju inte hela talet utan bara snuttar ur det. Sen har Harry Martinson-sällskapet också en text om talet men där finns inte själva talet över huvud. Så tyvärr kan jag inte hitta talet, från 1949, alltså år 20 f.i. (före internet, dvs ARPAnet) och därför inte läsa det..
På tal om internet såg jag igår på DocPoint Werner Herzogs Lo and Behold, en spännande dokumentär om just internet och dess eventuella konsekvenser och framtid.
Vad synd – vad finns då egentligen kvar av talet?
Jag har det som publicerat häfte och har inte kollat på nätet, vare sig på HM eller EW. Skall göra det nu
Efter mycket sökande på nätet hittade jag Birger Schlaugs sura kommentar till
Martinsons tal. B.S. tycks vara totalt främmande för att freden var det viktigaste för Elin Wägner och att Martinson hyllade henne för hennes fredsarbete och -analys.. Det finaste i Matinsons tal finns förstås inte med i en sådan avrättning. F.ö. håller jag med Martinson om att Wägners tankar var bättre än hennes romaner – antagligen en politiskt inkorrekt tanke.