SKAM !

Var häromveckan på en konferens i Oslo om hur de mansnormer som erbjuds unga pojkar ska kunna göras synliga, ifrågasättas och bearbetas. Både bland föredragshållare och deltagare hörde jag talas om och lovord om en norsk teveserie, Skam.

Jag hade ju nog noterat att det gjorts reklam, dvs visats trailers för serien också hos oss, men hade inte sett den. Men återkommen kollade jag på Arenan och jo, där låg den ju och bara väntade. Serien kan tydligen inte ses på någon av luftkanalerna men som sagt på Arenan. Lite ytterligare googlande gav vid handen att serien tydligen gjorts under tre säsonger, den första ren 2014, varje säsong bestående av ett tiotal avsnitt. Det är den tredje säsongens avsnitt som nu i första hand visas här.

Serien tycks ha blivit omåttligt populär i Norge och tydligen också i Sverige. Här har jag inte sett många omnämnanden. Men eftersom den ju låg där på Arenan så tittade vi på den. Första gången såg vi tre, andra gången fyra och tredje gången den sista fyra avsnitten.

Och omdömet ? Alltså en helt fantastisk serie. Rekommenderas på det varmaste, oberoende av kön, ålder, sexuella preferenser, socioekonomisk grupptillhörighet, politiska åsikter, rasifiering, religion, kultur osv.

Jättefina skådespelarinsatser av alla de unga skådisarna – för det är ju enbart ungdomar som syns, inga föräldrar eller lärare eller vuxna överhuvud – de verkar så otroligt verkliga och äkta. Och positiva; inga inbördes konflikter, inget mobbande, inga skällsord eller glåpord, ingen rasism, ingen sexism, ingen homofobi, inga drogproblem, inget supande, åtminstone inte i avsikt att bli full. För bra för att vara sant ? Skam handlar om skolungdomar i gymnasiet, som håller på att upptäcka och utforska sig själva, sina vänskapsförhållanden och sin sexualitet. Men de är så kloka och vänliga och fina att de verkar nästan lite osannolika.

Så min enda kritik är faktiskt att serien eventuellt – nu känner jag ju inte norska ungdomar – visa upp en ganska förskönad bild av ungdomar; så här mogna och kloka är ju ungdomar ändå inte överlag, åtminstone inte finska.. Men så är det kanske också som förebilder de har konstruerats ?

Skam som är redigerad av Julie Andem, får bra kritik i senaste nummer av Voima, liksom i senaste nummer av Astra; ’intresset har exploderat’. SKAM kan alltså ses på arenan. Rekommenderas som sagt varmt av en gammal hippie – make love not war !