Hemväg – Det är skönt med en egen kupé!

Sol. Lämnade Stockholm bakom mig i Nattåg 94. Åker mot Uppsala, utan förseningar. Vagn 22, plats 33.

När jag laddade kortet för SL – Stockholms Lokaltrafik på Södra Station ingång från Rosenlundsgatan, stod det en man före i kön med ett papper från Invandrarverket, som numera  heter något annat. Jag såg inget mer, men hann uppfatta, att han skulle träffa en advokat och frågade efter en adress. Mannen i kuren förklarade, att alla gatuadressers numrering utgår från Kungliga Slottet.

När jag skulle ladda mitt kort, sa jag att det för mig var ny kunskap. Han svarade, att det var så över hela landet.
Han var intresserad av historia och läste alltid om städer han besökte.

Han var mörkhyad och jag frågade varifrån han kom. Förklarade att jag arbetat som lärare för flyktingbarn och att jag därför var intresserad av folks ursprung. Han var från Pakistan och hade bott över 30 år i Sverige. Han var stolt över sitt ursprung. Han var både svensk och pakistanier, och utan den bakgrunden skulle han förlora sin identitet. Jag höll med. Själv brukar jag säga att jag är tornedalsfinsk och att mitt bokstavliga modersmål är tornedalsfinska/meänkieli om än mitt första talade och viktigaste språk är svenska.

Väl på Centralen går jag till spår 4 och söker upp min vagn och kupé. När konduktören kommer hinner jag fråga om han är finlandssvensk. Jag är lyhörd för språk och dialekter. Jag får veta att han kom från Bosnien-Hercegovina för 23 år. Jag finner att han kom till Sverige 1994, då jag bland annat arbetade med bosniska barn vid Lundagårdsskolan i Boden.

Han pratade bra svenska. Jag berättade att jag kände många därifrån, men kunde inte uppfatta ”dialekten”. Jag får veta att jag kommer att vara ensam i kupén om jag inte är mörkrädd, om jag är det, så kan han fixa en gammal kvinna på 60 år som kan hålla mig sällskap. Tydligen ser jag yngre ut!

Innan han gick frågade jag om han kände till Hasse&Tage och Martin Ljung och en sketch ”Guben i Låddan” som avslutas med orden: ”Det är skönt med en egen kupé!” Det gjorde han inte, så jag berättade snabbt vad den handlade om. Den svenska kulturen ärver vi inte automatiskt.

Klockan 19.22 anländer vi till Gävle. Tåget går bokstavligen ”som på räls”. Solen skiner, men det är lite disigare. Senast jag var här var det 6 timmars försening på grund av något elfel i Stockholm. När vi åkte vidare var det med det tåg som städades ur, som aldrik kommit fram till Stockholm.

Klockan 19.30. Tåget går mot Söderhamn.