1946

Salo, skola. Blev överraskad när läraren Saara ville att jag skall lämna min plats som jag själv valt i första bänkraden. Hon förklarade att under läs- och skrivtimmar kunde jag sitta bredvid sådana som ännu inte kunde läsa.

Att inte kunna läsa, det var underligt. Själv hade jag läst mer än ett år och på sommaren hade jag skrivit mitt första brev till gudmor Pirkko i Helsingfors.

Lovisa 2017. Blev riktigt förvånad när jag läste att allt flere personer var förskräckta att läskunnigheten har sjunkit, speciellt hos pojkarna. Men det är ju självklart! För ett par årtionden sedan minskade man kraftigt kompetenskraven på barnträdgårdspersonal. Eftermiddagsturerna behövde inte mera ha en utbildad barnträdgårdslärare. Sedan dess har den till skolan beredande aktiviteten varit halverad. Sedan dess har möjligheten att förebygga de färdigheter, som språkets skriftliga form förutsätter, minskat drastiskt.

Vanda 1988. Läste Marit Korkmans bok NEPSY. Blev glad. Nu forskar man äntligen i Finland det som leder barnen till språkets skriftliga form! Hos skolpsykologin väckte inte boken särskilt intresse. Vid utvecklandet av rådgivningens 5-årsgranskning gick man ifrån sådant som kunde ge en uppfattning om barnets förmåga att tillägna sig skriftspråket i skolan två år senare. Bron från förskola till skola blev avbruten. NEPSY blev bortglömd.

Skriftspråket är inte en färdighet som alla kan ta emot vid sju års ålder. Detta är ett faktum. Läs eller lyssna på Aleksis Kivis brödraiakttagelser i Sju bröder. Tänk vad allt vi läst om kungen i grannlandet Sverige. Tänk på Alvar Aalto och många andra som inte hade någon glädje i att läsa vid skolans början. Tänk på många berättelser om barn som redan vid tre års ålder kan läsa.

Skriftliga formen av ett språk har man alltför länge tyckt att alla kan tillägna sig bara man vill. ”Att lära en person att läsa eller skriva är lätt”. Så är inte fallet. Tänk på berättelsen om herr Fredag. Han lärde sig många saker, men att lösa bokstävernas gåta var svårt. Eero av bröderna slet för att få storebrodern att lära sig att läsa. Varför? Juhani jagade, byggde hus, brukade jord, skötte boskap, men läsa kunde han inte.

Folket i Finland ser varendaste en bokstav i tusen olika variationer varje dag. Det är självklart att intresset att tyda dem väcks hos alla dem som genom hjärnverksamhetens utveckling har vunnit ifrågavarande färdigheter. Ja, pluralis är rätt. Fem olika områden av hjärnan blir aktiva när man läser eller skriver. De här områdena måste samarbeta. Hjärnan måste utvecklas, stimuleras så att samspelet lyckas. Det är mera invecklat än vi tror. Att läsa i sig är enkelt – om man kan.

Varje individ lär sig. Finland representerades av Pertti Kurikan nimipäivät år 2015. I sin barndom hade huvudpersonen inte någonsin uppskattats att kunna lära sig så mycket om musik som han gör, även utan att först ha blivit undervisade i hur man lär sig. Läsa eller skriva. I dag borde alla vi förstå att alla lär sig  Utgångspunkten för all undervisning borde vara att alla lär sig. Somliga lär sig utan att kunna läsa eller skriva. Av dem berövas i dagens skola rättigheten att lära sig.

Överge ABC-boken. Använd reklam, använd serier, vad som helst men inte ABC-bok. Uppmuntra alla barn att finna sitt eget sätt att bli mera vuxen, mera kapabel att vara med oss som tror att genom läsandet allena!