sådär ja. Det var länge sedan jag bloggade på sidan. Men min avsikt är att ändra på det. Malmö är tillbaka på Tigern. Å hoppas kunna skriva mer eller mindre kloka inlägg här
2 kommentarer på “…and I am back…”
Hur är läget i Malmö? Läste just ut boken Tills alla dör av Diamant Salihu; en skrämmande redogörelse för gängkriminaliteten i första hand i Rinkeby, men jag har för mig att Malmö inte är helt förskonat ..
Det har gått troll i diverse beskrivningar av livet i den här lilla staden vid Öresund. Å jag har haft många anledningar att begrunda det.
lite så här:
1. Politiker, och särskilt de med borgerlig agenda har nästan alltid funnit skäl att förtala orten. Eftersom Socialdemokraterna haft en närmast obruten ställning sedan förra seklets början, som maktparti här.
2. Från Stockholm har stadens olika institutioner pressats att ”göra något åt kriminaliteten.” Vilket resulterat i att vår kriminalpolitik är relativt sett mycket sofistikerad, med bland annat uppdragsutbildningar på stadens kriminologiska institution: Mycket övervakning, polisnärvaro, samverkan mellan socialtjänst, polis och arbetsförmedling. Först i landet med etablerandet av sprututbytesverksamhet, många initiativ till öppenvård av narkomaner etc etc
3. Antalet brott i relation till hur många kommuninvånare som lever i social utsatthet, invånarnas socio-ekonomiska klasstillhörigheter, de unga männens närvaro i stadslivet etc är inte högre än någon annanstans. Skulle nog tro att den är lägre än exempelvis i Göteborg och Stockholm, särskilt det senaste året eller så.
Hur är läget i Malmö? Läste just ut boken Tills alla dör av Diamant Salihu; en skrämmande redogörelse för gängkriminaliteten i första hand i Rinkeby, men jag har för mig att Malmö inte är helt förskonat ..
Det har gått troll i diverse beskrivningar av livet i den här lilla staden vid Öresund. Å jag har haft många anledningar att begrunda det.
lite så här:
1. Politiker, och särskilt de med borgerlig agenda har nästan alltid funnit skäl att förtala orten. Eftersom Socialdemokraterna haft en närmast obruten ställning sedan förra seklets början, som maktparti här.
2. Från Stockholm har stadens olika institutioner pressats att ”göra något åt kriminaliteten.” Vilket resulterat i att vår kriminalpolitik är relativt sett mycket sofistikerad, med bland annat uppdragsutbildningar på stadens kriminologiska institution: Mycket övervakning, polisnärvaro, samverkan mellan socialtjänst, polis och arbetsförmedling. Först i landet med etablerandet av sprututbytesverksamhet, många initiativ till öppenvård av narkomaner etc etc
3. Antalet brott i relation till hur många kommuninvånare som lever i social utsatthet, invånarnas socio-ekonomiska klasstillhörigheter, de unga männens närvaro i stadslivet etc är inte högre än någon annanstans. Skulle nog tro att den är lägre än exempelvis i Göteborg och Stockholm, särskilt det senaste året eller så.