Västländernas försök att sänka oljepriset
Västländernas reaktioner till det världspolitiska läget har försvårat tillgången till olja och andra bränslen, och därmed också höjt dess pris. Många har problem med sina energiräkningar och företag har svårigheter med sin verksamhet.
En annan orsak till försöken att sänka oljeprisen är de kommande valen, där bränslets pris uppfattas ha en stor inverkan på valutkomsten. Redan en tillfälligt sänkning av oljepriset, eller uppehåll i prisökningen, skulle hjälpa de nuvarande regimerna stanna vid makten.
Ett antal åtgärder har gjorts primärt för att försöka sänka marknadspriset. Att lätta tillgången till olja verkar vara av sekundär betydelse.
Pristak
De europeiska ledarna säger att de är på god väg att konstruera ett juridiskt ramverk där de kan själv bestämma oljepriset oberoende av producenten. Den officiella retoriken och G7-ländernas outtalade geopolitiska mål att bryta upp OPEC till trots, är G7-länderna inte tillräckligt starka på den internationella marknaden för att bestämma oljans pris.
Om ett pristak införs, så säljer oljeproducenterna helt enkelt inte, producerar mindre överlag och säljer till sådana kunder som är villiga att betala marknadspriser för varor de köper. Om målet med pristaket är att minska oljeproduktionen, minskar också utbudet och därmed stiger oljepriset.
OPEC har genom sin minskning av oljeproduktion visat att idén om ett pristak inte helt enkelt fungerar. Om en behövlig vara produceras endast av ett fåtal producenter, är det producenten som bestämmer priset.
Olja är inte endast en energiform. Det är också en väsentlig råvara för många produkter, såsom gödsel, plast och mediciner. Ett pristak höjer inte bara oljans pris, utan också priset på alla andra produkter vars tillverkning är beroende av olja.
Det är inte bara prishöjningar som oroar många. Hela idén om pristak ryker av kolonialism, från en tid då rika västländer tog det de ville från fattigare länder för en futtig ersättning. Ensidiga pristak är helt enkelt ett mer förfinat sätt att göra samma sak utan militär uppbackning. Det är inte underligt att länder utanför G7 inte är intresserade av västländernas köparkartell.
Venezuela
OPEC-medlemmen Venezuela har länge varit under sanktioner. Den av folket valda presidenten föll inte i USA:s tycke, och västländerna satte landet under embargo. Tiotusentals har uppskattats dött av sanktionerna.
Den rådande bränslebristen har dock fått amerikanerna på andra tankar. Då USA ännu förra året sa att Venezuelas enda ledare är oppositionens Juan Guaido, har USA nu börjat förhandlingar med den folkvalda presidenten Nicolás Maduro, och gett oppositionen tillstånd att avskaffa Guaido, som redan blivit opopulär i sina egna led.
Förhandlingarna tillåter att Chevron pumpar olja i Venezuela och USA lättar på sanktionerna. I utbyte ska Venezuelas president Maduro diskutera med landets opposition om förutsättningarna för presidentvalet år 2024. Förhandlingarna har också lett till att hundratals miljoner dollar som USA stul..konfiske…fryst ska kunna användas för mat, medicin, elektricitet och vattenrening. Förhandlingarna löser inte USA:s oljebrist omedelbart, men förhoppningsvis normaliseras Venezuelas relationer med övriga världen.
NOPEC
Amerikanernas otålighet gällande OPECs ovilja att hjälpa sänka oljepriser har lett till att idén om att försöka åtala OPEC, i äkta amerikansk anda.
Senatens juridiska utskott diskuterar för tillfället No Oil Producing or Exporting Cartels (NOPEC)-lagförslaget. Om lagförslaget stadfästs, skulle amerikansk antitrustlag kunna användas för att åtala OPEC och oljebolag.
Det är oklart hur amerikansk domstol skulle tillämpa nationell antitrustlagstiftning mot främmande länder, och dessutom skulle andra länder kunna utöva motsvarande handlingar mot USA eller t.ex. importförbud.
Om NOPEC träder i kraft och tillämpas, skulle USA under rättsprocessen för noggrannare undersökningar t.ex. kunna låsa Saudiarabien dollartillgångar, vars uppskattade värde ligger kring 1 biljon dollar. Det kan låta som en drastisk åtgärd för en liten prisstegring, men västvärlden har en vana att stj…frysa oljeproducerande länders pengar (Venezuela, Iran, Libyen, osv).
Troligen kommer NOPEC att göra verksamhet i USA till en affärsrisk och minska viljan att investera i USA. Saudiarabien och andra OPEC-länder har därmed börjat en diversifiering till andra marknader, främst i Asien.
USA:s oljefyndigheter
USA har också egna oljefyndigheter och Biden har talat för att oljebolagen ska borra mer olja. Men det är lättare sagt än gjort. Att påbörja oljeborrning är ett stort projekt som tar flera år, och framtida regimer kan ha avvikande åsikter om behovet av olja.
Amerikanska oljeexporten har vuxit under 2010-talet, men eftersom USA nu lider av en klar energibrist, har amerikanerna börjat tala om ett exportförbud. Men ett exportförbud skulle inte hjälpa situationen i USA. Största delen av oljan som borras i USA är fel sort för de amerikanska oljeraffinaderierna. Amerikanska raffinaderier behandlar främst konventionell, eller s.k. tung, råolja. Skifferolja som pumpas ur amerikansk mark är lätt olja. Största delen av oljan för raffinaderierna importeras från andra länder, såsom Kanada. Att förnya raffinaderierna för att hantera inhemsk olja skulle kosta miljarder och ta flera år.
Raffinaderiproblemet handlar inte endast om kvalitet, utan även kvantitet. Då coronaviruspandemin slog till, skars väldigt mycket raffineringskapacitet bort. Covid-chocken, svaga förväntningar för framtida efterfrågan av olja och finansiärers ovilja att stöda fossila energiformer har lett till en sänkning på 4,2 miljoner barrel (mbd) om dagen sedan 2019 och ytterligare 1 mbd vid slutet av 2023.
Troligen kommer inga nya raffinaderier att byggas i USA. Ett raffinaderi kan ta upp till tio år att byggas och sedan decennier för att ge utdelning på investeringen, och detta i en omgivning där regeringar säger att de inte vill ha fossila bränslen.
Så länge efterfrågan på raffinerade produkter existerar men raffineringskapaciteten inte ökas, kommer oljepriset att förbli högt.
LNG-handeln
Trots att energipriserna stiger i USA, tänker amerikanska administrationen inte begränsa naturgasexporten till Europa. I september gick 70% av USA:s LNG-export till Europa. USA är idag världens största exportör av nerkylt flytande naturgas (dvs. LNG). Europa har hög efterfrågan för naturgas och är politiskt bunden att köpa amerikansk LNG trots att det är dyrare än vanlig naturgas.
Också transporten av LNG är dyr. Att frakta LNG är dyrare och långsammare än med gasledningar. På grund av bristen på LNG-tankrar, kan LNG-fraktkostnaderna i dag vara 300 000 – 500 000 dollar om dagen. Det saknas också tillräckligt LNG-terminaler i Europa. Spanien har mest i Europa, men det finns flera tankrar på dess stränder som bara väntar på sin tur att lasta av. Priset för leveranser senare under året är också högre, vilket motiverar endel fraktare att dröja sina leveranser.
Höjning av räntorna
Ett sätt att sänka oljepriset är att minska efterfrågan på olja, t.ex. genom att minska den ekonomiska aktiviteten. Med denna enkla logik försöker amerikanska centralbanken Fed hejda inflationen, där stigande bränslepriser spelar en stor roll. Men det är inte efterfrågan som är orsaken till de höga oljepriserna, utan minskningen av produktionen.
Eftersom varken Fed eller amerikanska administrationen har möjlighet att märkbart påverka oljeutbudet, borde de sänka räntorna om de handlar rationellt. Men troligen kommer att Fed att höja räntorna ännu mer för att ytterligare minska den ekonomiska aktiviteten så att den motsvarar sänkningen i oljeutbudet.
Utvecklingsländer skulle lida av Feds höjda räntor, som skulle skada den globala ekonomin och därmed också fattigare länders ekonomi. Skulder som tecknats i dollar skulle vara svårare att betala tillbaka. Givetvis kan det vara att någon i Fed tänkt att om fattiga länder hamnar i ekonomisk recession och därmed konsumerar mindre olja, så kommer oljepriset att sjunka globalt. Men det är osannolikt Fed tänker på följderna av sina handlingar utanför USA:s gränser.
Olja ur strategiska reserverna
USA fortsätter frisätta olja från sina strategiska oljeförråd för att sänka oljepriset. I dagens läge är oljeförråden redan de minsta de varit sedan 1984 och skulle troligen behövas i en viktigare nationell kris än demokraternas eventuella valförlust.
Biden hade föreslagit åt OPEC-länderna att om de skulle skjuta upp minskningen av oljeproduktionskapaciteten, så skulle USA fylla sina strategiska oljereserver genom att köpa olja av OPEC-medlemmarna för ett lite högre pris. Det är dock oklart hur mycket stöd hans förslag hade i administrationen, då de har kommit ut blandade signaler om de verkligen tänkte göra så. Också Trump hade i tiderna tänkt fylla de strategiska reserverna, men det föll på demokraternas motstånd. Då varken demokrater eller republikaner klarar av att fylla landets oljereserver, var det helt sunt av OPEC-länderna att strunta i Bidens förslag.
Sluttankar
Det finns flera pågående försök att få oljepriset ner, men de verkar alla ha sina problem. Allt detta tycks mest gå ut på att posera och visa att man har situationen under kontroll. Visst kan sådant fungera i finansekonomin där förväntningar styr prisutvecklingar. Men i realekonomin räcker inte enbart försäkringar om något verkligen skall vara tillgänglig.
De flesta OPEC-länder riktar en allt större andel av sin oljeexport till Asien. OPEC-länderna har egna ekonomiska skyldigheter gentemot sina medborgare som de måste tillgodose, och västländerna verkar inte vara tillförlitliga parter för det ändamålet. Varför producera olja för länder som inte är intresserade av ekonomisk tillväxt, talar öppet om att inte betala marknadspriser för energi och har en vana att konfiskera andra länders egendom?
Man kan också undra hur aktivt amerikanerna arbetar för lägre oljepris efter valen. Nu har den drivande kraften varit att behålla majoiteten i kongressen, men om demokraterna förlorar den, kanske de minskar sina ansträngningar och låter republikanerna ta skulden för ett högt oljepris.
Några källor:
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/EU-Ambassadors-Agree-On-A-Russian-Oil-Price-Cap.html
https://www.independent.co.uk/news/world/americas/venezuela-sanctions-us-excess-death-toll-economy-oil-trump-maduro-juan-guaido-jeffrey-sachs-a8888516.html
https://www.wsj.com/articles/u-s-plans-to-ease-venezuela-sanctions-enabling-chevron-to-pump-oil-11665005719?mod=hp_lead_pos3
https://news.yahoo.com/venezuela-opposition-consider-ditching-guaido-222000258.html
https://oilprice.com/Energy/Oil-Prices/The-Radical-Plans-To-Counter-High-Oil-Prices.html
https://finance.yahoo.com/news/u-senate-passes-nopec-antitrust-163200063.html
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/NOPEC-Bill-Would-Mean-The-End-Of-Aramco-And-OPEC-As-We-Know-Them.html
https://oilprice.com/Energy/Crude-Oil/NOPEC-Bill-Could-Send-Prices-At-The-Pump-Even-Higher.html
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/NOPEC-Bill-Wont-Bring-Oil-Prices-Down.html
https://www.theepochtimes.com/industry-insiders-on-real-story-behind-high-gas-prices-structural-problems-hostile-policies-and-inaction_4774268.html
https://www.reuters.com/markets/commodities/global-refiners-falter-efforts-keep-up-with-demand-2022-05-31/
https://www.reuters.com/business/energy/exclusive-white-house-rules-out-ban-natural-gas-exports-this-winter-2022-10-04/
https://www.freightwaves.com/news/lng-shipping-rates-shooting-for-the-stars-at-500000-per-day
https://www.wsj.com/articles/biden-to-address-gasoline-prices-as-options-diminish-11666128325
https://www.eia.gov/dnav/pet/hist/LeafHandler.ashx?n=PET&s=WCSSTUS1&f=W
Intresserad av teknik, ekonomi och vetenskap, och skriver om dessa i mån av möjlighet.
My sincere thanks for a VERY thought-stimulating piece. What I am still missing are a few thoughts which one could at least mention as a possibility. Such as: (a) the oil companies of the USA are also known as parts of the ”Big Money”, which in turn is known for its preference for a Republican government (which is some type of guarantee for low taxes on high incomes), so that the present situation (in which the increases of the oil market price are pretty directly imposed on the consumers) can also be interpreted as a war of Big Money against the unloved Democratic government (this idea will of course be labeled as a ”conspiracy theory” …); (b) when remembering the past activities of the US military in the Middle East and its surely existing technical means of, e.g., ”taking out” even members of the Saudi royal family (according actions afterwards to be ascribed to Iran or some ”terrorists”) it would be strange if some such thoughts had not already occurred to somebody and been hinted at during some ”negotiations” as some possibility; (c) it is a question how much extra oil one could REALLY get if one would make more generous offers to Venezuela, Iran and similar ”pariah” countries, and how ”free” the EU would be to make such offers (which, though, might ”offend” the USA – and who would dare to do anything like that in the ”free” world …). Well, these just as some immediate additional thoughts … . They might harm my reputation, but how much reputation do I still have to lose anyway after my thoughts about the Ukraine problem ?
Tack för att du delade med dina tankar. Gällande dina punkter så:
a) Jag ser inte att amerikanska oljeföretag automatiskt stöder republikaner, utan tycker det beror mera på situationen. Försöken att fylla strategiska oljeförråden kan exemplifiera detta. Republikanen Trump försökte fylla dem genom att stöda produktionen av inhemsk skifferolja. Det skulle ha stött inhemskt näringsliv, men varit skadligt för miljön. Demokraten Biden försöker fylla dem genom att köpa oljan utrikes, där amerikanska oljebolag borrar på främmande mark. Det kräver interventionistisk utrikespolitik, men åtminstone leder det inte till miljöproblem på amerikansk mark. Så jag skulle säga att saken är mera mångfacetterad och att oljebolagen drar nytta av båda partierna (och jo, det kan vara att min kraftiga förenkling missat något oljeinspirerat krig i Mellanöstern och andra viktiga saker).
b) Amerikanerna har redan länge varit missnöjda med det höga oljepriset. Jag vet inte om hot om lönnmord, men amerikanerna har nog hotat med att dra tillbaka sina styrkor från Saudiarabien, vilket skulle hota saudiska kungafamiljens säkerhet. I så fall skulle möjligtvis kineserna ta amerikanernas plats.
Det är sedan en annan fråga hur realistiskt scenariot är. Att försvaga Saudihusets skulle stärka Irans ställning i regionen, vilket varken USA eller saudierna vill. Saudiarabien importerar vapen från Kina, men Kina är inte lika ivrig att expandera militärt som USA, så att de skulle ersätta amerikanerna är osannolikt.
c) Troligen skulle man kunna få rätt mycket olja från Venezuela, Iran och andra sanktionerade stater, men för EU har principer varit viktigare än ekonomisk blomstring.
vars uppskattade värde ligger kring 1 triljard dollar.
Är en triljard en etta med 21 nollor, dvs ca 30 miljoner gånger mer än USA:s statsskuld?
Eller är det lika mycket som en fantasiljon?
Tack, korrigerade talet. Det rätta är en biljon (etta med tolv nollor efter sig), ca 1/30 av USA:s statsskuld (https://www.worldometers.info/us-debt-clock/).