Ett år av droppar i havet

Det är som droppar i havet, sade en bekant om de små insatser som görs här på holmen för att hjälpa Ukraina.
Men havet består av droppar, påpekade en annan.

Dropparna bestod till en början av sockor, som tanterna stickade, varma kläder som vi samlade ihop, förbandsgrejer, värkmediciner, hygienartiklar, ficklampor, pannlampor, batterier och annat smått.
Sen blev det två generatorer – fler fanns inte just då – och pengar till matutdelning.

Just nu utrustas en buss. Bussen har en tidigare åkeriägare donerat. Han skötte busstrafiken i stan tills Viking Line tog över med ett billigare anbud. Bussen, som är låg och kan ”niga” har sen dess stått oanvänd. Nu får den ett nytt liv. Den är upprustad och utrustas som ambulansbuss med sjukhussängar, bårar och en avdelning för första hjälp med utrustning för enkla ingrepp.

Hjälpviljan är stor när folk väl får en chans. Det behövdes nya batterier till bussen och ägaren undrade om man kunde få nån liten rabatt. När firman i Helsingfors insåg vad batterierna skulle användas till kom de gratis.

Företaget som servade bussen så den blev i skick för besiktning skrev ut en nota på knappt 4.000 euro. ”Men det står vi för”, stod det på notan.

En gosse har svetsat ihop metallådor, bärbara, som kan användas som kaminer. Ett par andra har plundrat en metallåtervinningscontainer (långt ord) på konservburkar typ ärtsoppa och av våra överblivna ljusstumpar efter julen åstadkommit 110 löpgravsljus.

Bussen lastas full innan den åker iväg om några dagar. Och ok, det är droppar i havet. Men någonstans kanske något av detta kommer till nytta.

I övermorgon fyller en av aktivisterna 70. Han ber att folk som vill uppvakta gör det genom inbetalningar till Ukrainahjälpen. Något ger det också.

Det har gått ett år nu och eländet bara fortsätter. Hur länge orkar folk engagera sig? I ett nyhetsinslag i går hördes en ovädersdrabbad amerikan beklaga sig över att Biden bryr sig mer om ukrainarna än om sitt eget folk.
Man kan förstå reaktionen. Ukraina är för långt borta för att man ska känna sig hotad. Dessutom sades detta i en region där en stor majoritet stöder Trump. Dit ska nu Trump och samla anhängare inför nästa presidentval. Tänk om han lyckas, om vi har Trump i USA och hans kompis Putin i Moskva med ett krig i Europa.

0 kommentarer på “Ett år av droppar i havet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.