Dumma pengar och godtrogna pengar

Dagens motstånd mot finansmarknaderna har flyttat från gatorna till börsen. Aktivisterna investerar genom fenomen som GameStop och ESG. GameStop var ett legitimt motstånd mot kapitalfonder, medan ESG bara stöder dem.

ESG marknadsförs som samhälleligt ansvarsfull investering, men jag har svårt att tro att ESG skulle vara något annat än svindel. Ingen fond tar skada och det hjälper inte världen bli bättre eftersom aktieägande har ringa inflytande på företagets verksamhet.

Dumma pengar är privatinvesterare som inte vet mycket om finansmarknaden, och vars dumhet smarta storinvesterare utnyttjar för att göra stora vinster. Godtrogenhet är en variant av dumhet, som kombinerar svagt kunnande med naivitet om andra människors välvilja. Godtrogna pengar är folk som vill förbättra världen genom att köpa aktier. ESG har uppkommit som ett sätt att utnyttja dessa godtrogna människor.

Allt fler samhälleligt medvetna människor har överlopps pengar, och banker och deras fonder vill komma åt dessa pengar. ESG är ett sätt att mjölka pengar från folk som annars skulle ha en sund skepsis mot bankernas finansprodukter.

Tittar man inuti ESG-fonderna, finns det inte mycket som tillkännagiver samhällsansvar. Louis Vuitton och Microsoft är bland de vanligaste aktierna i ESG-fonder, och ingendera företag har mycket att göra med att förbättra världen.

GameStop är ett amerikanskt elektronikföretag vars aktie för ett par år sedan var klart undervärderad. Privatinvesterare på WallStreetBets-diskussionsforumet såg en möjlighet till värdeökning, medan stora kapitalfonder ansåg att företaget var på väg till konkurs och satsade stort på detta. Något oväntat urartade detta i en motsättning där en del av privatinvesterarna såg en möjlighet att klappa kapitalfonderna på fingrarna, och kapitalfonderna drog sig till större politiska gester och ren prismanipulering för att försvara sin position.

GameStop-fenomenet var därmed ett genuint uppror, och i rätt riktning. Genom att sikta på att fördärva kapitalfondernas ekonomi, var GameStop-fenomenet en äkta klasskamp. Något sådant kan ESG-investering aldrig vara, eftersom det är ett storinvesterardrivet fenomen.

Detta kan också ses i hur GameStop och ESG behandlades i de finländska medierna. GameStop-fenomenet kritiserades kraftigt t.o.m. av den offentligt finansierade Rundradion/YLE, medan ESG är något som hela tiden uppmuntras till. Min erfarenhet av finländska medier är att de sällan skriver nyheter som skulle vara kritiska mot kapitalfonder eller till privatinvesterarens fördel.

GameStop-investering kräver dock insikter i marknaden som få har eller klarar av att skaffa sig. Det är i så fall bättre att köpa produkter och tjänster från ansvarsfulla företag, eller direkt investera i företag, t.ex. genom Invesdor. Ett annat sätt är privatlån t.ex. genom Trine, som investerar i projekt i fattiga länder (en tack till Ernst Mecke för tipset). Invesdor kräver tålamod och hög risktålighet, medan Trine är ett mer säkert sätt att investera.

Det finns inget sätt att rösta mot bankerna.* Likaväl finns det ytterst få möjligheter att investera på ett sätt som inte är till bankernas och fondernas fördel. Samma banker erbjuder både normala fonder och ESG-fonder, och båda har samma aktier. GameStop gav privatinvesterare möjligheten att rubba marknaden på sina villkor och läxa upp kapitalfonderna.

* There’s No Way to Vote Against Goldman Sachs, Chris Hedges