Verkligheten blir hela tiden mer svårtolkad – hur skall vi gamla vänstermänniskor orientera oss nu ?

Det känns skönt att vara tillbaka på tigerbloggens ”fasta mark” igen, efter en längre paus.

Men hur ”fast” den här marken nu sen är vet jag inte för det krävdes igen specialhjälp av Bert för att komma in på bloggen.

Om inte jag minns fel så började jag blogga för Tigern 2014, just då Ryssland för första gången hade gått in i Ukraina och börjat ta över regioner i östra Ukraina och på Krim. Händelserna drabbade mig hårt och i ett av mina första inlägg lekte jag med tanken på att ett område i östra Finland skulle ha erövrats av Rysslands grönklädda soldater.

Detta var alltså för ungefär 12 år sedan.  Situationen i Ukraina fortfar ännu idag och den har förvärrats för varje dag som gått sedan dess. Och nu, då USA:s president Trump också gått in i Venezuela och rövat bort presidet Maduro med hustru, så blir väl situationen i Ukraina bara ytterligare värre. Inte för att jag skulle stöda Maduro, men sättet på hur han rövades var ganska ohyggligt. På sätt och vis gav USA nu fria händer åt Putin att, om han så vill, på liknande vis röva bort Zelenskyi.

Om de här frågorna och om många fler debatterade jag flitigt under många år och många decennier med vännen Ulf Modin, som gick bort i slutet av hösten. Janne Wass skrev en vacker nekrolog över Ulf i Ny Tid och jag delar i mångt och mycket Jannes ord och åsikter. Själv blev jag nära vän med Ulf redan på 1970-talet. Sedan kom en lång paus och så småningom återknöt vi våra relationer och kommunicerade flitigt igen mer än tio år. Vi samarbetade ganska flitigt och jag fick alltid ta del av hans nya artiklar på förhand och kommentera dem. Småningom hamnade vi dock allt mera i konflikt med varann gällande Putin och Ryssland och gällande vad, som egentligen hade lett till eskaleringen i Ukrainakriget 2022, då Ryssland på bred front gick in i Ukraina.

Han skällde alltid ut mig för att jag i tiden varit en så hård marxist-leninist, medan han själv, som han uttryckte saken, bara varit en äkta marxist. Nåja, med tiden blev han kanske nog mera ”vänster” än vad jag mera var. Fast det är kanske fel att tala i sådana termer om den utveckling vi alla gått igenom sedan 1970-talet.

Jag saknar dig i varje fall käre Ulf !

I mitt nästa inlägg skall jag skriva mer om hur jag upplever mina vänstervänner och mig själv idag. Senast skrev jag om konspirationsteorierna utgående från Naomi Kleins bok Doppelgänger.

Nu tänker jag ta itu med anarkisterna och antifascisterna utgående från Henrik Bromanders bok ”De närmaste”.

Vi återkommer alltså.