täckta huvud, dolda avsikter

Jag är på semester med mamma i Jordanien. Vid hotellets simbassäng samsas bikini- och simdräktsklädda folk med burkini– och burkaklädda dito. Min hjärna börjar gå på högvarv – å ena sidan blir jag arg på det som burka och hijab symboliserar för mej, å andra sidan vet jag att en bikini inte egentligen är så annorlunda. Det är rädslan för våra egna och andras kroppar. Det är vårt behov av att kontrollera varandra. Det är attityden att det är kvinnors uppgift att låta bli att vara alltför attraktiva så att män inte tappar kontrollen. Problemet är grundläggande och ger upphov till konflikter och lidande för alla.

Vi lär oss att våra kroppar är orörbara, och att frihet är att göra vad vi vill så länge det inte skadar andra. Hur allvarlig skadan måste vara för att begränsa våra rättigheter är förstås en svår fråga. Om vi tar allt som alla är känsliga för och inte tycker om i beaktande kan vi snart inte säga eller göra något alls. Om vi inte alls tar varann i beaktande så rasar allt som vi kan kalla sammanhållning och samhälle. För mej är våra kroppar grundläggande i det som är vårt eget, som inte kan skadas eller röras (utan samtycke) utan att vår frihet tas ifrån oss. De flesta jag pratat med håller med om det här. Så när vi har en situation där en som våldtar får mindre av skulden än den som våldtas, för att den som våldtagits ”sänt signaler” som inte överensstämmer med vad de säger, så är det ett brott mot mänskliga rättigheter.

Så där står jag och tänker på hur förbannad jag blir av att vi inte respekterar varandra. Varför kan vi inte bara låta folk klä sej som de vill, om de vill? Jovisst, klä er i bikini om ni vill, men gör det för att ni vill. Täck er själva från topp till tå i stekande solsken – om det är det ni vill.

Det som förargar mej är att jag vet att om jag bestämmer mej för att gå naken igenom stan imorgon för att det är en varm dag, så kommer det att finnas många människor som skyller på mej om jag blir attackerad. De kommer att tycka att mina ord och mina åsikter om min egen kropp är irrelevanta jämfört med den tolkning andra gör baserat på deras syn på världen. Det här gäller förstås inte bara kvinnor, utan oss alla.

Jag inser att det egentligen inte finns en orsak till att en burka gör mej argare än en bikini. Jovisst, vi kan säga att de är förtryck på olika skala, men skillnaden är bara i nyans. Diskussionerna som förs kring täckta kvinnors rättigheter handlar oftast mer om västerländsk kulturimperialism än om kvinnors rättigheter och allas frihet.

Själva frågan är: vem är det som bestämmer över våra kroppar? Är det våra familjer, vi själva, våra ledare? Är det företagen som tjänar mest pengar då vi är som olyckligast (Killing Us Softly är en bra presentation där det här diskuteras)? Varför, och är det verkligen så vi vill att det ska vara?

This entry was posted in Bloggar, Hannes. Bookmark the permalink.

One Response to täckta huvud, dolda avsikter

  1. Bert says:

    Sen finns det ju en till – hygienisk – aspekt på det här påklädda badandet. I Malaysien var vi 2008 (?) troligen de enda västerlänningarna på ett litet lokalt hotell med simbassäng där alla – både kvinnor och män – badade med kläderna på. Och då duschar man inte före heller. Så vattnet var faktiskt obehagligt skitigt.

    Och alla stirrade ju förstås på oss som simmade en tur i vattnet nästan nakna. Sen duschade vi ordentligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *