Fjälldesperadon som hade kunnat förändra mitt liv

Ibland gör sig tidigare händelser påminda. Då även sådant jag hört berättas om och som legat i minnet sen barnsben. Ett sådant är berättelsen om fjälldesperadon, som det nu även finns en bok om: Fjälldesperadon av Jerk Schuitema (2012).

I NSD 28/12 finns en artikel ”Han sköt för att döda” om ”den galne norrmannen som härjade kring Vaisaluoktaområdet 1951”. Tyvärr går de flesta artiklarna numera inte att lägga ut som länk.

På den tiden arbetade min far med bygget av Suorvadammen, som ligger i området, visserligen 4-5 mil sydost om Vaisaluokta om än vid samma vattensystem Akkajaure och Stora Lulevatten. Jag har aldrig varit där, bara hört berättelser, sett på kartor, hört ortnamnen nämnas och sett fotografier från den tid han arbetade där.

I NSD läser jag: ”Måndagen den 19 februari 1951 upptäcker två jägare ett eldsken från Vaisaluokta-hållet. Med hjälp av en kikare ser de att det är en stuga som brinner.” De har under fyra dagar varit i Akkasstugan på grund av dåligt väder.

Under helgen hade min far varit hemma i byn Luppio, en mil söder om Matarengi vid finska gränsen. Han hade firat min mors 30-årsdag och sedan åkt tillbaka till arbetet i Suorva. Där hör han på radion om den efterlyste norrmannen som finns i området. Sannolikt är han rädd. Ingen vet var mannen finns och efteråt berättade min far att han en av helgerna var ensam i arbetarbaracken som vakt och hade yxan i beredskap, medan de andra åkt hem.

Tisdagen den 27 februari grips norrmannen, efter att bland annat ha skjutit ned två norska militärer, som deltog i sökandet efter honom.

I eftermiddags besökte jag min bror, för att få bekräftat, att min far verkligen arbetade i Suorva vid den här tidpunkten. Jag har skrivit om händelsen tidigare, utan att vara helt säker. Att berättelsen hållits levande i vår familj beror på att jag föddes 9 månader efter min mors 30-årsdag. Ville det sig illa hade jag kunnat bli faderlös och då hade min mor fått leva ensam med tre barn och mina efterföljande fyra syskon hade aldrig fötts.

Det finns ingen tidsmaskin, klockan går inte att vrida bakåt, så att tiderna förändras. Vi har bara det liv vi lever om än många tror på reinkarnationen.