spanien sett ur olika vinklar

Har vädersträcket du kommer in i ett land från en inverkan på din erfarenhet av stället? Frågan låter kanske löjlig, men den uppenbarade sej i min hjärna då vi körde av färjan som just tagit oss över Gibraltarsundet, från Marocko till Spanien.

Det här var min andra resa till Spanien. Den första var tio år sedan då vi flög från Stockholm till Barcelona; det var april och kallt i Norden. Den andra var en vecka sedan då vi körde från Rabat till Córdoba. Det var april igen, och +30C hemma i Marocko.

Redan efter fem månader i Marocko har något förändrats. Värmen, som tidigare alltid gav upphov till njutning, har jag redan börjat ta för givet. Den utgör inte längre en förändring, utan snarare en fortsättning på vad jag har hemma i Nordafrika.

Växtligheten, som tidigare huvudsakligen skilde sej i fråga om de arter som gav upphov till det gröna havet, ter sej nu lummig och uppfriskande. För trots att marken är grön i april även i Marocko så är grönskan i Spanien på en annan nivå. Det är inte bara de kortlivade gräsen och örterna som sprudlar av liv, utan också buskar och träd som bibehåller sina blad året runt. På en annan nivå helt fysiskt också, alltså.

Sedan har vi trafikkulturen. Då jag tar mej in i Spanien söderifrån verkar mina medtrafikanter så rationella och laglydiga. Trafikljusen fungerar och respekteras av bilisterna; fastän fotgängarna går över tungt trafikerade vägar lite närsomhelst så känns det helt naturligt i det här skedet. Och de verkar inte gå mitt på vägen i mörka kläder sent på kvällen då inga trafikljus är på. Jag minns ännu hur fascinerande det var tio år sedan, första gången jag såg folk ta sej över bilvägar 100 meter från ett övergångsställe, med bilister som inte drog sej för att tuta.

Det är lätt att vänja sej vid nya seder och regler, med vissa undantag förstås. För mej kommer det att vara intressant att återvända till Finland en vacker dag och se allt det här med nya ögon – det är ju trots allt en av de viktigaste orsakerna bakom mitt Marocko-experiment. Just nu nöjer jag mej med att fundera på hur lätt det är att ta de egna traditionerna och systemen förgivet om man aldrig upplevt något annat.