Struktur och klass

På ett väldigt intressant seminarium arrangerat i veckan av social- och hälsovårdsministeriet på Hanaholmen jämfördes jämställdheten i Sverige och Finland på olika plan.

Ett antal definitioner på jämställdhet och jämställdhetspolitik presenterades under seminariet. En av de intressantaste var den som Paavo Arhinmäki, jämställdhetsmininister i början av regeringsperioden, kom fram med i sin kommentar till Kari Välimäkis presentation av den för nån månad sen publicerade rapporten om mansfrågor i jämställdhetspolitiken. Rapporten på 12 sidor publicerades lite efter en svensk utredning om män och jämställdhet som omfattade närmare 700 sidor.

Arhinmäkis definition gick ut på att jämställdhetspolitik går ut på att avlägsna alla såna strukturer och konventioner i samhället som är knutna till kön. I ett jämställt samhälle finns alltså enligt den här definitionen inga strukturer eller konventioner där en persons kön spelar någon som helst roll. Könet är alltså i ett feministiskt samhälle lika oviktigt som t.ex ögonfärgen.

Ingen direkt ny tanke, men så explicit politiskt uttryckt att väl de flesta politiker enligt den här definitionen borde våga påstå sig vara feminister. Vilket de ju faktiskt gör i Sverige, men inte här. För här har ju den finskspråkiga pressen ren länge svartmålat allt som luktar feminism. Feminismen här tar kantänka rättigheter från män och ger dem till kvinnor.

En annan sak Arhinmäki tog fram, vilket konstaterats i både den svenska utredningen och den finska rapporten, är att skillnaderna mellan könen i fråga om t.ex skolprestationer, är mindre än mellan personer av samma kön men från olika klassbakgrund. Det finns alltså över- och medelklasspojkar som klarar sig hur bra som helst i skolan och så finns det underklasspojkarna med sin antipluggkultur som faller ur skolan, som låter sig falla ur skolan eftersom att studera inte ingår i deras kultur och män ju klarar sig bra ändå. Tror de, tyvärr, fortfarande.

Annars tycker en ju att ett sånt här klassperspektiv borde kunna utnyttjas som politiskt sprängstoff såhär inför ett stundande val.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.