Mikrovågsstrålningen ökar hela tiden – ingen bryr sig om följderna
Sommaren har gått och nu är det redan höstligt där ute. Jag funderade på att kommentera de politiska skeendena i Finland och världen, men märker att det finns en tröskel i mig för att skriva om detta. Däremot försöker jag förstå allt som sker nu: Striderna i Aleppo, terrorismen, de högerextremas frammarsch. Men jag finner inte ord. Känslorna snör ihop sig. Läser i stället i böcker som jag älskar: Modiano, Kertezs, Knausgård (vilken lycka att veta att Knausgårds Om hösten är på kommande om nån vecka).
Läste nyss slut Kertezs Den sista tillflykten, hans kanske sista verk. Han dog ju under påsken i år. Kertezs böcker skänker mig otroligt mycket tröst.
Men så nås jag av rapporter från de elöverkänsliga. Nya dramatiska insjukningar bland helt normala människor i Finland. På en dag slås människor ut ut det vanliga livet då elöverkänsligheten bryter ut. Jag försöker hjälpa och stöda några sådana nya fall. Från myndigheternas sida är svaret ”Nej !”. Elöverkänsligheten existerar inte. Situationen blir olidlig för de drabbade. Såsom det gick med mig för 13 år sedan.
Idag har jag delvis anpassat mig till den här världen, kan undvika en del av strålningen, men priset har varit högt. Det mesta i mitt liv har under de 13 senaste åren gått till att uthärda strålningen (och möglet och kemikalierna och diverse miljögifter).
Skolorna startade nu igen för kanske 100 000 nya första klassister i Finland. Och nästan alla av dem har i anslutning till skolstarten fått en smarttelefon. I 99 % av skolorna har man installerat trådlöst Wlan. Förutom smarttelefonerna skall de små eleverna nu också få egen bärbar dator av skolan som fungerar trådlöst. Jag kollade upp en dylik apparat som mitt barnbarn hade erhållit av Helsingfors skolverk. Man kunde inte koppla upp denna dator mot nätet via kabel utan enbart via Wlan. Jag blir matt.
Och 5g-nätverkena är på kommande redan. Det kommer att innebära ett mångfaldigande av basstationer i omgivningen för att få de här maskinerna att fungera. Det nya är nu att 5g-strålningen kommer att komma in i lägenheterna via små sk mikrobasstationer. Hittills har hemmet och din lägenhet haft grundlagsskydd: Grundlagen ger dig rätt till ro i ditt eget hem. Kolla upp i grundlagen !
Det existerar inte mer någon egentlig kritisk diskussion om den här ökande strålningen. Fört 13 år sen fanns det ett stort intresse hos allmänheten men inte nu mer. Nu utgår man från att strålningen är given och ohotad.
Samtidigt skärps lagstiftningen gällande tobaksrökning. Bl.a. får man inte mer röka i bil om barn är med i bilen.
När skall vi få en lag som reglerar mobiltelefonanvändandet och strålningen ?
Vi lever i en barbarisk värld. I Aleppo ser man bomberna komma och hör explosionerna och ser förödelsen. Hos oss ser man inte mikrovågornas färd genom luften in i dina vävnader och i din hjärna. Men vi lever alla mitt i denna gröt av mikrovågor.
Protestera !!!!
Förlåt nu Christian, men det är ju inte så konstigt att elöverkänslighet inte tas eller ens kan tas på fullaste allvar när det i dubbelblindtester (varken försöksperson eller försöksledare vet vilka försökspersoner som får den ena eller andra behandlingen) har konstaterats att det är fråga om en sk noceboeffekt; enligt wikipedia:
Detta har du säkert fått dig serverat ett antal gånger ren. Personligen upplever jag hela begreppet som lika obekvämt som teologi men kunde inte hålla mig, ursäkta, pardonnez-moi, verontschuldiging osv
Ganska hemskt att en så fiffig människa som du, Bert, går ut om elöverkänsligheten så här hårt och påstår att allt är lögn. För mig känns det som judehat !
Jag vill ännu påminna er: Hos mig började elöverkänsligheten med känningar av de första mobiltetelefonerna på högrasida av huvudet (2003), som on man hade kört in en spik i huvudet då jag talade. Det blev värre med tiden, domningar i hela kroppen.
2008 hade platsen där min elöverkänslighet hade givit sig till känna utvecklat en cancersvulst stor som ett hönsägg, inne i halsen, strupen, huvudet.
2009 gick till canerbehandlingen och jag blev ganska frisk..tills vidare.
Känningarna av telefonerna fortsatte, på andra ställen och ibland litet lindrigare.
Det finns tusentals med forskningar som bevisar att elöverkänsligheten existerar. WHO och Europarådet har erkänt det och många läkarförbund i olika länder. Inte Wikipedia eftersom sanningshalten i Wikipedia styrs på helt andra boliner än inom vetenskapskretsar.
Beträffande sk provokationstest hos elöverkänsliga har jag deltagit i de flesta som förverkligats på olika universitet och sjukhus i Finland. Problemet är att metodeen inte är utvcklad. Ges inte pengar till det. Men i Kuopio lyckades vi upprepade gånger åren 2004-2007. Och jag svarade ”rätt” vid testen i de flesta fallen. Dessutom handlade det bara inte om subjektiva känningar utan min kropps centrala bervsystems reaktioner mättes som under narkos. Och de gav samma skrämmande utslag.
Så Bert: Varför ligger bevisbördan på mig ? Jag har varit med i testen och forskningsgrupperna har lyckats påvisa elöverkänsligheten och jag fick cancer av mobilerna. Vad annat skall jag visa åt dig ? Skall jag ställa mig upp på bordet framför er så att ni får leka med era mobiler och få mig att dansa ?
Situationen är makaber ! Ännu i slutet av 1800-talet förhöll man sig till MS, Parkinson, Tourette och andra sjukdomar som du förhåller dig till oss.
Har resultaten från de test du medverkat i, t.ex. i Kuopio, publicerats? Skulle vara intressant att se dem.
… Och judehat? På riktigt?
Man kan ju sätta judehat inom citationstecken, ”judehat”. Jag är inte jude men i egenskap av svårt invalidiserande elöverkänslig sedan våren 2003 (13 år !!!) har jag varit med om en diskriminering som knappast någon annan av er varit med om. Och är det fortfarande. Redan kravet du ställer, Hannes, att jag skall bevisa min elöverkänslighet visar ju det. Bevisbördan ligger inte hos mig utan hos läkarna, ingenjörerna, samhållet, beslutsfattarna, miljöministeriet mm. Att läkarna till sist hittade den aggressiva cancern som hade utvecklats i mitt huvud där jag kände strålningen räcker inte ens som bevis för er tvivlare och skeptiker. Många säger åt mig att ”det var en slump”, du kunde ha haft vad som helst annat också.
Vad gäller provokationstesten jag var med om presenterades de för finska riksdagen under ett seminarium om elöverkänslighet som ordnades för den ca 2005 och i oktober 2004 presenterades pappret för WHO:s internationella konferens om elektromagnetisk strålning och dess faror. Den finns presenterad i någon tidskrift som jag inte känner till.
Testerna gjordes av ett forskningsteam under ledning av professor Osmo Hänninen (som för övrigt grundade medicinska fakulteten i Kuopio i tiden och verkade som rektor för detta universitet). I ganska snabb takt efter vågra undersökningar avskedades Hänninen och hela hans internationella forskarteam från universitetet och professuren togs över av en finländare som också var medlem i det internationella organet ICNIRP som på industrins vägnar ger rekommendationer till alla regeringar om de skyhöga strålningsvärdden som tillåts.
Hänninen är idag över 70 år och tyvärr i dåligt skick efter den klappjakt på honom som pågick under 10 år av de finska skeptikerna.
Sedermera har provokationstest utförts på många håll i världen men man försöker inte mera ta reda på hur patienterna reagerar subjektivt utan effekterna mäts med en mängd elektroniska instrument. Jag har själv varit med om en del av dessa nya forskningar också, med samma radikala resultat. Bl.a. vid Helsingin Uniklinikka där en professor i neurologi verkar som ledare. Det var han som för övrigt kunde bevisa kopplingen mellan narkolepsi och svininfluensavaccinet.
Som sagt: Det finns tiotusentals med forskningsrapporter som påvisar elöverkänsligheten och kopplingen till cancern. Ta del av dem alla och ställ inte mig, den sjuka, mot skampålen och skrik: Bevisa, bevisa bevisa… din satans…..
Den känadste elöverkänsliga är gro Harlem Brundlant, förra statsministern i Norge, WHO:s långvariga generalsekreterare och huvudmålet i Breiviks slaktplan i Norge.
Mitt mål är verkligen inte att bagatellisera ditt lidande. Men ja, jag är skeptiker så ofta jag bara kan – det är ett privilegium, jag vet. Vad som ”räcker som bevis” för mej är sådant som, så gott som möjligt, bevisats enligt rigorös vetenskaplig metod, för det är det bästa sätt jag stött på att ta i beaktande svagheterna i vår mänskliga förmåga att resonera, att vara konsistenta och logiska. För det är vi inte. Bara det att det finns något som en nocebo- (och placebo-) effekt är ett tecken på det mänskliga psykets möjligheter. Men det betyder inte att vi kan använda psyket till att bota de flesta sjukdomar.
Jag är mycket mer intresserad av, och tror det är mycket bättre i det stora hela, att göra vårt bästa för att hitta verkliga orsaker till sjukdomar och problem, för att på så sätt har vi en mycket större chans att hitta lösningar. Jag säger inte att elöverkänslighet inte är ett verkligt problem, jag har bara inte sett bevis för det ännu. Det betyder inte att du och andra som säger sig lida av det inte lider på riktigt, förstås inte – det betyder endera att lidandet har en annan orsak eller att vi ännu inte frågat rätt frågor och hittat det samband som bevisar att du har rätt.
Jag håller med Christian om den osynliga fara med strålning. Det har ju ökat något enormt och säkert är det inte bara mänskor som påverkas, likaså djur (konstigt nog har ingen djurvän såvitt jag vet hos oss engagerat sig i basstationernas inverkan på djurens och fåglarnas orientering etc. Det där med att alla skulle reagera om det var farligt är ett argument jag inte köper; det finns mögelproblem i huset där jag bor, det rinner vatten under fasadplattorna och ytterväggen är förstörd, helt enkelt. Grannen som bott där i ett och ett halvt år känner inte av det (!) medan jag får blixthuvudvärk om jag går in där och blir alldeles snurrig för hela dagen efter några minuter, så där som om jag hade sniffat något starkt… Det är jobbigt, men framför allt är det det att hur och om man inser att man reagerar beror på hur mycket man exponerats, hur immunreaktionen utvecklas (allergier blev i mitt fall värre över tid) men sedan beror det också på själva sjukkänslan, så att säga (förr hade jag symptom men fattade inte hur det kom sig, kopplade inte ihop det). Förrän det över tid blev värre. Vad jag menar är att sensibilitet inte är helt entydigt och samtidigt så är ju exponeringen, vare sig det är strålning eller mögel i alla dess former, lika ohälsosam, vare sig man känner av det eller inte! Det har jag just mest obehag för, de apparater som man inte ens kan koppla till wlan, vissa nya modeller är sådana. Det är synd att ingen vaknar upp till det här förrän vi har förstört vår livsmiljö igen. Men som helhet är ju miljömedicin ett tema som helt verkar nonchaleras. Alltså att man inte ser människan som en produkt av den miljö man lever i utan alltid börjar med att söka felet i mänskan självt då det nu faktiskt är avgörande var man befinner sig och vad man vistas i och andas in. Och så mycket som det sedan strålar på sjukhus är ju ett annat kapitel, med all apparatur, förutom wifi för patienterna dessutom… Vad gäller mögelexponering sägs det ju att det är bättre att uppsöka veterinär än läkare (!) för veterinären mäter dels mikrobbelastningen i djurstall och söker efter symptom för det hos djuren (dessutom så anser de ju inte att djur är hypokondriker, så deras symptom tas på allvar). Kanske man kan träna djur att ange strålning?!
Jag läste om någon testmetod, ”lymphocyte sensitivity test”, är det något nytt? hur som helst så lär det finnas en manick som konverterar elektromagnetisk strålning till ljud, lär vara användbar. läste den här allmänläkarens bok i en annan fråga och hon tar också upp problemet elektrosensitivitet:
http://drmyhill.co.uk/wiki/Electrical_sensitivity
där fanns många bra länkar att kolla upp för den som behöver övertygas, så att säga.
Känner inte till lymfocyte sensibilitetstestet, men jag vet att man på många håll i världen forskar kring elöverkänslighet. Och många nya undersökningsmetodert används. I Paris finns en professor Belpomme som har en klinik där han har skött tusentals med elöverkänsliga och tagit fram nya analys- och skötselmetoder.
De flesta mikråvågs- och elektromagnetisksktrålningsmätare har också en ljudfunktion, dvs man hör mikrovågorna som ljud.
Det fungerar också med en vanlig transistorradio. Ställ in frekvensen nånstans mellan två stationer och håll radion på och sök efter starka mikrovågor med den. T ex i närheten av fönstren ofta eller i närheten av en sändare utomhus eller i närheten av din påslagna mobiltelefon, speciellt då telefonen är uppkopplat till en mottagare och sänder. Det börjar surra hårt i raedion allt närmare strålningskällan du kommer.
Vi skall ju också komma ihåg att det finns gränsvärden för hur mycket mikrovågor som får förekomma. Alla länder har slagit fast dessa gränsvärden lagstiftningsvägen. Ifall strålningen vore ofarlig behövdes ju inte några gränsvärden. Gränsväredena är nu satta för högt och rekommenderade av ICNIRP, en interbnationell stiftelse som dominras av de största IT_bolagens representanter samt av forskare som ”köpts” av dem.