Debatten om terrorism är missledande

Igår ordnade Migrationsinstitutet i Åbo ett seminarium om Terrorism och Migration (Terrorismi – siirtolaisuuden sivujuonne vai itsenäinen ilmiö)
Forskarna Teemu Tammikko och Marko Juntunen och flyktingexperten Kaisa Väkiparta från Amnesty International stod för inledningarna.

För att förstå terrorism ska man dels vara uppmärksam på kriterierna för vad terroristiskt våld är och dels nätverksstrukturerna. Teemu Tammikko påpekade att vissa våldsdåd även i Finland egentligen uppfyller kriterierna för terroristiskt våld, men av politiska skäl inte rubricerats så. Som exempel nämnde han brandflaskattackerna mot flyktingförläggningar som har fått brottsrubriceringen sabotage eller grovt sabotage men som egentligen uppfyller kriterierna för terrorism.

Seminariet ordnades på grund av kvnivhuggningen i Åbo och handlade i första hand om islamistisk terrorism, eller global jihadism. Tammikko förklarade att den globala jihadismen är strukturerad så att Daesh, Islamska staten eller IS är i centrum för organisationen och är nätverkad med en sekundär nivå av organiserade aktörer som t.ex. Boko Haram och andra grupperingar. Al Qaeda finns också i bakgrunden för IS men är en separat aktör. Utöver dessa nivåer finns en tredje nivå som består av sympatisörer, men som egentligen inte är nätverkade med själva organisationerna.

Utifrån sin forskningserfarenhet spekulerar Tammikko att gärningsmannen bakom knivhuggningen i Åbo hör till den så kallade tredje nivån av aktörer. Det vill säga en nomadisk sympatisör som inte är nätverkad med någon särskild terroristisk organisation.

Politisk terrorism är inte i sig ett nytt fenomen, men religiös terrorism är relativt nytt och har uppstått på 80-90-talet menar Tammikko.

Marko Juntunen som har forskat i Marocko och marockansk migration förklarade ur det perspektivet för bakgrundsfaktorer och för hur islamistisk terrorism föds och uppstår. Juntunen menar att en ökad urban marginalisering ligger som grogrund för terrorism. Även att Spanien 1991 införde visumtvång för marockaner utgör en faktor som gjorde migrationen svårare och farligare och därmed situationen prekärare för migranter. Detta innebar utrymme för en nisch för människosmugglare och exploaterande arbetsgivare. Innan 1991 åkte många som lagliga gästarbetare till Spanien men återvände till Marocko efter sina arbetsperioder. I dagens läge finns det hundratusentals papperslösa som arbetar i de spanska växthusen. Omständigheterna har förändrats och det har uppstått en nomadisk diaspora för att livet på gatorna i Marokko är outhärdligare än livet på gatorna i Europa. Då är blir det också så att de unga männen vandrar vidare där gräset är grönare så att säga.

Migration och flyktingskap under försvårade omständigheter gör migranter sårbara för rekrytering av terroristorganisationer. Utsikstlösheten och det allmänna sårbara läget gör att terroristorganisationer kan erbjuda en karriär och framtidsutsikter. De försvårade omständigheterna för migration och flyktingskap är, utöver det redan nämnda förändrade visumpraxisen mellan Spanien och Marocko, praxisen som gör det omöjligt att komma till Europa lagligt för att söka asyl. För att kunna söka asyl, måste man i regel befinna sig i landet där asyl söks. Den enda väg att fly krig, fascism och förföljelse blir således under ytterst exploaterande, farliga och illegala sätt.

Kaisa Väkiparta erbjöd i sitt föredrag konkreta siffror på dagens flyktingsituation. Ca 60 miljoner personer är på flykt på grund av konflikter och ostabilitet. Endast 2,8 miljoner är asylsökanden i Europa. Resten är antingen på flyktingläger i grannländerna eller på flykt inom det egna landets gränser.

Just nu har vi en väldigt inflammerad debatt om både migration och terrorism. Föredragen under detta seminarium gjorde det ytterst tydligt hur förvrängd debatten om dessa teman är. Både politiker och media har haft svårt att hålla sig till relevant fakta och svävat ut i missledande analyser som inte hjälper oss att förstå situationen bättre. Tvärtom, framförallt politiker har en tendens att reagera på ett kontraproduktivt sätt. Det vill säga, genom att öka samhällets kontrollmekanismer snarare än att verkligen motverka bakgrundsfaktorerna bakom både terrorism och de konflikter, fascism och förföljelse som ger upphov till flyktingskap.

EDIT: 4.10 Tammikko som spekulerade till vilken nivå av terroristisk aktör gärningsmannen bakom Åbos knivhuggning, inte Juntunen.