Kalifornien brinner

Nu är det redan 28 december, vilket betyder att det har gått sex veckor sedan jag återkom från Kalifornien. Och fortfarande härjar de gigantiska skogsbränderna i Kalifornien, nu mer i söder, i trakten kring Ventura och Santa Barbara. Och också Söder om Los Angeles.

Just i de områdena som jag bekantade mig med under min ”stora resa” under oktober och november i år, sammanlagt var jag tre veckor i USA. Den stora skogsbranden som bröt ut i början av december och som alltså fortfarande pågår kallas för Thomas Fire. Den har idag slagit alla tidigare rekord och är nu det moderna Kaliforniens största skogsbrand någonsin. Omkring 1200 byggnader har brunnit. I september och oktober i år härjade skogsbränderna med samma kraft litet norr om San Francisco, mest i Sonomatrakten, där några av USA:s finaste vinodlingar brann helt. Över 10 000 byggnader brann ned här. Hela byar, städer och samhällen.

Min son, som bor i San Franciscotrakten sade att man där allmänt talar om att hela den kaliforniska kusten håller på att förvandlas till öken.

Då jag anlände till Saratoga, strax utanför San Francisco, var det redan  slutet av oktober men den sol, som jag mötte där brände starkare än någon sol jag någonsin upplevt ens mitt på sommaren i Grekland. Och genast efter den här stekheta perioden bröt bränderna ut i Venturaområdet.

Jag körde ner till Los Angeles längs den hisnande vackra Highway One-vägen, som gick tätt intill strandlinjen, och övernattade i flera små hotell på vägen, bland annat i Ventura där eldsvådan började. Halvvägs mellan San Francisco och Los Angeles hade Higway One störtat ned i havet, det hade skett någon gång förra våren eller sommaren efter några korta men ihållande störtregn. Vägen var fortfarande bruten och ofarbar. Det berättades att man knappast kommer att kunna reparera vägen mera för hela berget rör sig sakt ut mot havet. Och man kunde inte heller ta sig runt det söndriga avsnittet av vägen – eller jo: Vända om och köra några hundra kilometer norrut och sen söderut igen längs en annan motorväg. Eller göra såsom vi gjorde: Vi korsade berget längs en ytterst smal och livsfarlig serpentinväg, som tog oss upp till 1500 meters höjd och sedan ner igen på andra sidan genom en militärbas, som till sin utsträckning säkert var av samma format som Helsingfors.

Man diskuterar flitigt i USA orsakerna till de stora skogsbränderna och till de andra naturkatastroferna. Man vill inte riktigt erkänna att klimatförändringen skulle ha något att göra med allt detta. I stället lanseras teorier om Santa Ana-vindarna och deras nya riktningar och perioder och om mycket annat. Men ett faktum är att temperaturen i Stilla havet stigit permanent med någon grad just i de här trakterna och regnen har uteblivit för det mesta. Och allt det regnvatten eller grundvatten, som man på något vis kommer åt går  till människornas hushåll eller till odlingarna och de enorma farmerna med kor och bufflar. Vattenräkningarna har vuxit i hushållen och är på många orter högre än elräkningarna.

Medan jag vistades i USA godkände hälsovårdsmyndigheterna i Kalifornien en allmän varning för de mikrovågor och radiovågor som smarttelefonerna och alla andra trådlösa manicker ger i från sig. Redan tidigare hade stadsstyrelsen i San Francisco godkänt ett liknande uttalande. För mig, som elöverkänslig, kändes det här såklart som något otroligt. Frågan diskuterades flitigt på Public radiokanalerna och jag märkte inte att man skulle ha skällt ut de här besluten speciellt mycket i de lokala tidningarna eller på Tv-kanalerna. Mikrovvågsstrålningen var i storstäderna på ungefär samma nivå som i Helsingfors, men ute på landsbygden rådde ofta rena rama radioskuggan. Så var det speciellt längs den fina Highway One. Längs motorväg nummer 5, som gick inne i landet rådde samma strålningsfält som längs E-fyran här i Finland. Men det som slog mig var att man inte ens mitt inne i Silicon Valley just alls kunde urskilja mobiletelefonins basstationer på hustaken. Inte ens i Centrum av Palo Alto eller Mountain View där världens största IT-företag har sina huvudkontor och sina största laboratorier. I Finland är bassationer uppmonterade på vartannat hustak i storstäderna. I Kalifornien var de i huvudsak placerade på master utanför städernas kärnor. Ofta upp på bergssluttningar, som är så vanliga just i de kaliforniska städerna.

Antagligen stämmer det alltså, såsom vi alltid sade i början av 2000-talet, att Finland utgör världens största laboratorium för ny mobiltelefoniteknologi. Och efter 4G kommer nu 5G att rullas ut överallt i Finland, på nya skyhöga frekvenser och med målsättningen att få de sista små radioskuggsområdena  att försvinna i landet. I San Franciso finns en enorm folkrörelse mot 5G. I Finland förhåller sig inte ens de gröna kritiskt till mikrovågsstrålningen, som  hela tiden ökar i styrka och fälttäthet.

Och just nu, i december 2017, har den finska Riksdagen fått det nya lagförslaget till en förnyad strållag på sitt bord. Och samtidigt kommer man på ministerie- och regeringsnivå att godkänna nya förrdningar om de högsta tillåtna gränsvärdena för mobiltelefonistrålningen i Finland. Jag har läst förslagen och man nämner inte med ett ord att mobiltelefonstrålningen skulle vara hälsovådlig, fast FN:s cancerorgan förklarat mobiltelfonstrålningen liksom också den såkallade svaga elektromagnetiska strålningen som antagligen cancerframkallande. Den nya lagen ger ytterligare mera spelrum för försöken med 5G.

Så, den stora frågan för mig är då var man skulle må bättre: I det av skogsbränder härjade Kalifornien eller i det mörka Finland där bara mikrovågorna gnistrar i juletiden.

Och ja – ni kanske undrar hur jag, som gravt elöverkänslig, klarade av de långa flygningarna över Atlanten till USA. Och hem igen. Svaret är enkelt: Jag klarade inte av dem. Fortfarande kämpar jag med att försöka återfå den balans, som jag tidigare hade i min hälsa. WiFin är nämligen påslagen hela vägen nu under dessa Atlantflygningar i planen, och en rätt stor del av passagerarna tittade mera in i sina mobiler och Laptops än i de skärmar som fanns på ryggen av sätet hos den framtill sittande passageraren.