Getingar

Getingar är sympatiska djur och jag räknar dem som vänner. En geting är för mig den ultimata insekten, en varelse så väsensskild från mig som det nu bara är möjligt, men som jag ändå gärna delar denna vår plattform med, alltså verkligheten.

Getingar är feminister som lever i ett matriarkat. Getingar kan få stora starka karlar att helt mista vettet, hysteriskt hoppa upp och ner och fäkta vilt omkring sig. När jag blir vittne till en sån incident kan jag komma på mig med att riktigt önska att karlfjanten verkligen skulle bli stucken.

Naturligtvis har jag själv blivit stucken ett antal gånger. Och jag inser förstås att om man är allergisk kan det vara farligt. Men som jag inte är det så är ett stick oftast något jag så att säga har förtjänat, getingar sticker ju bara om de upplever att de blir ofredade eller känner sig hotade och det kan man ju ofrivilligt göra sig skyldig till, som den enorma jättegodzilla man ju är jämfört med getingen.

En gång fick jag till exempel in en geting i cykelhjälmen medan jag cyklade i trafiken och kunde ju inte göra så mycket annat än fortsätta och vänta på sticket, som ju förstås kom. Jag hoppas getingen sen klarade sig oskadd ut ur hjälmen. Och en gång har jag stigit i ett jordgetingbo och förstås blivit stucken. Och så vidare, det är små nålstick som svider en stund och sen glöms.

Värre är det med ettermyror, vars stick svider länge, och myggorna som håller en vaken på natten och de otrevliga fästingarna vars bett kan invalidisera för livet. Men älgflugorna är riktigt gulliga.

Den här exceptionellt varma sommaren har vi ofta ätit ute, det vill säga i trädgården. Då kommer det vanligen några getingar surrande kring tallrikar och ölglas men i år har de väldigt sällan slagit sig ned för att ta med sig en bit av fisken till sina larver i boet, de surrar mest bara runt. Men man ska förstås titta extra noga på vad man stoppar i munnen så att det inte går som för hustrun som en morgon råkade dricka saft ur ett glas ur vilket en geting också höll på att dricka; hon blev stucken i munnen vilket kunde ha varit ödesdigert för en allergiker. Getingen klarade sig lyckligtvis.

Getingen är vad jag har förstått förmoder till biet. Biet är alltså en geting som blivit vege­tarian och börjat leva i mycket större samhällen än sina förmödrar och som dessutom låtit sig domesticeras. Lite så där som vargen som blivit hund. Jag gillar getingar och vargar. Nå, varg har jag aldrig träffat på, så det är lite teoretiskt.

Getingar är som sagt feminister som uppenbarligen alla sociala insekter; manliga individer produceras endast då de behövs för reproduktionen, dvs en gång per år, och de tolereras bara tills befruktningen är överstökad. Valerie Solanas, hon med SCUM-manifestet, hade säkert trivts som geting.