Några tankar kring Vihriäläs rapport om coronans ekonomiska verkningar

Hur ska Finland klara av coronakrisens ekonomiska utmaningar? Den 8.5.2020 publicerade en forskargrupp ledd av Vesa Vihriälä en rapport som skulle svara på just denna fråga.

Rapporten förespråkar två huvudsakliga sätt att hantera krisen. Den första är genom ekonomisk stimulans för att ekonomin ska klara sig genom coronakrisen, den andra är nedskärningar efter att krisen är över. Utöver detta preskriberas ett antal mindre åtgärder, såsom tillfälliga skattesänkningar i momsen och täppning av skattesmitning. Rapportens innehåll är rätt varierande, och jag är förstås väldigt selektiv i vad jag tar upp.

Själv ser jag att rapporten har flera förslag som är välkomna. Det två senaste regeringarna drev hårt på ekonomiska nerskärningar, till och med då det var en finanskris på gång och stimulans efterfrågades. Först nu har vi en regering verkar mer villig att ta råd om ekonomisk stimulans på allvar (givetvis lever vi mitt i en ekonomisk kris, så man kan förstås undra om den nuvarande regeringen under normala förhållanden skulle ha stimulerat så mycket den heller).

Ekonomiska stimuleringar skall göras genom offentliga investeringar. Detta ökar efterfrågan, vilket får ekonomin att komma igång igen. Offentliga investeringar är ypperliga eftersom de kan riktas till sektorer som ökar välfärd, höja sysselsättning och ökar skatteintäkterna. Offentliga projekt håller igång en betydlig del av ekonomin, och flera små och medelstora företag livnär sig som underleverantörer i dessa. Nu är det förstås en ideal tid att göra offentliga investeringar. Stater får lån med extremt låg ränta. ECB har visat sig villig att stöda euroländerna i sina ekonomiska trångmål så gott det går.

Gällande beskattning säger rapporten att arbete ska beskattas mindre och man hellre borde beskatta fastigheter och olistade företag. Rapporten förespråkar alltså ett skifte i beskattningen, från att beskatta arbete till att beskatta kapital.

Detta är en bra början, även om rapporten skulle kunna ta upp fler sätt att täppa till skattesmitning. Rapporten har en skild bilaga om beskattning, men däri behandlas inte heller skattesmitning i den grad man skulle kunna. Rapporten skulle också kunna betona vikten av att göra beskattningen mer progressiv än vad den nu är.

Medborgarorganisationer med Finnwatch i spetsen har i sin #430-kampanj framfört att genom att täppa till skattesmitning skulle staten få åtminstone 430 miljoner euro. Övre gränsen för uppskattningen är 1,4 miljarder. I sin bok Suomen talouspolitiikan tulevaisuus uppskattade professorn Heikki Patomäki att Finland behöver investeringar på 6 miljarder euro för att få ekonomin i skick (senare i sin valkampanj höjde han siffran till 7 miljarder euro). Under normala förhållanden skulle dessa vara stora summor. Men vi lever inte i normala förhållanden. Regeringen har också insett detta, och godkänt ett stödpaket på 15 miljarder euro (man kan dock undra om detta verkligen kommer att räcka). Detta visar att skattepolitiska åtgärder inte närapå räcker för att få oss genom krisen. Skattekorrigeringar kan skicka ett politiskt budskap om ekonomisk rättvisa, men inte så mycket mer.

Endel har tagit ganska mycket upp terminsavgifterna, som nämns med bara en mening i den 109 sidor långa rapporten. Det framförs alltså inte som ett betydelsefullt sätt att fixa ekonomin, även om endel givetvis kan haka på denna detalj för att skaffa sig politiska löspoäng och medierna har blåst upp saken mer än den förtjänar (för klarhetens skull: jag stöder inte terminsavgifter).

Gällande statsskulden, så har Vihriälä visat förståelse för överskuldsatta länder och hur orättvist sydeuropeiska länder behandlades under eurokrisen, och föreslagit ett sätt för skuldavskrivning. Detta är inte nämnt i rapporten, men hans förslag om att ECB skulle ta över skuldbelagda länders skuld för en evig tid och med noll ränta ter sig rätt slug.

Själv ser jag att rapporten är ett steg i rätt riktning, och ett tecken på att finanskrisens lärdomar börjar nå upp till de beslutsfattande nivåerna.

———————————————–

Rapporten är rätt varierande gällande sitt innehåll, och andra har också gjort väldigt selektiva urval. Företagarföreningarna EK och Yrittäjät uttalades sig om rätt positivt om rapporten, fackföreningen SAK var positiv till stimulansåtgärderna medan STTK kritiserade nerskärningsförslagen, och bland medborgarorganisationerna var Finnwatch positiv till förslagen att stoppa skattesmitning.

Riksdagens ekonomiutskott har också en rätt intressant frågesession om hur man ska klara av coronans ekonomiska utmaningar.