Jul och Nyår

Talade i telefon ett julsamtal. Kamraten är snart 98 år, sett och upplevt mycket mera än de flesta. Han var biträdande stadsdirektör i Vanda under hela den tid förskolkommitten arbetade. Han stödde, tillsammans med stadstyrelseordföranden våra försök att skapa en heltäckande kedja av omsorg och uppfostran från rådgivning till vuxen ålder. Fortfarande kommer han ihåg vårt samarbete, kunde påminna mig om vissa viktiga detaljer.

Detalj nummer 1: Då stupade kommitteproduktens framtid i resultatet av kommunlvalet. Två största – soc.dem och saml. fick enkel majoritet i fullmäktige. Slut med plädering parterna emellan – behövdes ej mera, majoritet kan förklara sig till ägare av vishet, klokhet och ära. Genom detta beslut kunde varje förvaltningsområde – utbildning, hälsovård och socialarbete – fortsätta med det gamla vanliga: isolering. Rådgivningen slutade informera föräldrar tillsammans med barnträdgård om resultatet av undersökningsresultatet. Slut blev det med förfarandet med 5-årsgranskning. På basis av en rekommendation som kom från en rådgivning hade vi diskuterat möjligheten att ge alla barn en riktig chans i femårsgranskning. Barnen delades vid första mötet med hälsovårdaren till barn som genast kunde få en kontakt till hälsovårdaren och besvara frågor och aktivt genomföra givna uppgifter. Andra gruppen fick möjlighet att först lära känna hälsovårdaren som då fick barnets förtroende. Tredje gruppen fick ännu ett möte till för att hon då säkert skulle lita på att hälsovårdaren är en vän.

Detalj nummer 2: skolan har ett antal trösklar. Den första är givetvis övergången från dagvård till skola. Vid dessa trösklar skall samarbete mellan medverkande vuxna vara smidigt. Hälsovårdaren, barnträdgårdsläraren och läraren lär känna varandra, delar med sig sina kunskaper och sin kännedom. I vissa fall kan även vårdnadshavaren/rna kopplas in. Detta ger läraren en fördjupad insikt om vad som inträder i lärarens dagsverk. Den andra är övergången från tvåan till trean. Till dess har undervisningen strävat till att försäkra vägen till kunskapens mest uppskattade källa: skriften, boken och skrivandet. Samarbete med barnträdgårdsläraren kunde ge läraren kunskap om barnets förutsättningar att lära sig använda skriftspråket. Barnet skulle ha kunnat få en annorlunda början för sina studier. Genom att inget samarbete skapades, förlorade alla barn med bristande färdigheter möjligheten att få hjälp vid detta problem. Tröskeln var (och är) för hög för en fjärde-femtedel av elever enligt kommittens erfarenhet, som baserade sig på forskning.

Detalj nummer 3: Diskussion om samverkan de olika kommunala ansvarsområden emellan dog.

Nu har trettio år gått sedan dess. I vänsterförbundets interna diskussion frågas i dag varför inte understödet växer trots goda resultat. Resultat som strävar till att öka jämlikhet och riktig demokrati har inte kunnat övertyga mer än 7-8% av röstberättigade. Orsaken är enkel. Gamla motsättningspolitiken har långa anor. Vi var alla revolutionsbenägna. Ännu i slutet av 1970-talet höll även jag med om tala om något som snabbt skulle vända världen mot det bättre. Idag har jag genom ett i sig fint arbete med pojkar som vid 6 år fick komma med att gratis vid sidan av skola och fritid spela ishockey. Idag finns det mer än 60 sådana grupper i landet. Under de 12 åren vi jobbade tillsammans med dessa manliga ”försökskaniner” inom skolarbete och fritidssysselsättning lärde jag hur svårt det är komma tillbaka till ett organiserat samhälle efter motgångar, fel och misslyckanden.

”Hej, du får vara med om att spela ishockey. Du eller dina föräldrar behöver inte betala någonting!” Hemma hos dessa barn fanns kanske bara en förälder. Hemma var kanske stora problem med pengar, sammanhållning, stöd, mental hälsa som fortgått några år. Vid en ålder av sex år kunde dessa barn vara så långt borta från en normal uppväxt att det inte fanns en själ i världen man kunde lita på. Att bygga upp ett förtroende tog som värst 9 år.

Hallå! Att bygga upp ett samhälle i vårt lyckliga land, samhälle där alla är lika värdefulla, känner sig vara lika värdefulla, jämlika kommer att ta årtionden, minst två generationer även om denna regering i lugn och ro skulle fortsätta hela valperioden ut. Vi har genomgått under Sipilä hos oss, under falska och ljugorienterade regenter i flere länder en period med människor som tror sig kunna få något snabbt och fort utan att själv vilja göra annat än heja. Vi bör inte förakta sådana anhängare. De har inte blivit rättvist behandlade. Orsakerna skriver jag inte om. Det viktigaste jag vill säga är helt enkelt att tålamod behövs.

Tolv år av samspel med möten minst tre gånger i veckan under vinterhalvåret, under sommaren ett dagläger i början av juni, ett läger på 7-10 dagar i början av augusti, och resultatet hos några har vi kunnat iakta först efter de första nio åren. Jo, tålamod!

God jul, specellt till lärarna i våra skolor: God Jul, öppna skolan, öppna ert arbete och verksamhet mot alla andra som vill att de barn ni får till låns för några år mår bra och själv orkar fostra generationer! Samarbeta!