Lever vi nu i en historisk epok ?
Fortsättningsvis är det få av oss bloggare som har kraft eller ork eller vilja att kommentera världshändelserna. Man blir ju verkligen ganska paralyserad av krigsutvecklingen i Ukraina och av stormaktspolitiken, som rullar på och får nya och drastiska vändningar hela tiden.
Av de internationella tv-kanalerna tycker jag kanske mest om France24, som vi kan följa med gratis i vår tv här i Helsingfors. Kanalens ton är lugn och sansad och inte så upprivande som en del andra kanaler ofta är.
Finlands och Sveriges Natoförhandlingar går i France24 hela tiden under rubriken War in Ukraina.
Nu har man då lyckats få Finland och Sverige att skriva på sina Nato-medlemsansökningar och dessa har lämnats in till Natos högkvarter i Bryssel. Och så har då Turkiet och den turkiske presidenten Erdogan satt käppar i hjulet för den här ansluntningsprocessen. Turkiet har ställt hårda krav på Finland och Sverige för att Turkiet skall acceptera vårt medlemsskap. Det handlar om kurderna såklart. Man vill ha flera tiotal med kurder utlämnade från våra länder (antagligen till Turkiet) och man vill förbjuda kurdernas offentliga liv och uppträdanden i våra länder.
Nu handlar det inte bara om den terroristiska delen av den kurdiska politiska rörelsen, PKK utan också om de kurder och kurdiska militära organisationer som verkar i Syrien, vilka Turkiet öppet bombat på syriskt område under de senaste åren. Precis som Ryssland nu bombar sönder ukraina.
Erdogan agerar helt öppet tillsammans med Ryssland och Putin i de här frågorna och med den syriska regeringen och diktatorn. Efter det att Turkiet för några år sedan inledde massiva bombningar av de syriska gränsstäderna gick Finland med i en internationell kampanj för att bojkotta vapenexport till Turkiet. Här har vi den andra orsaken till Erdogans försök att stoppa Finlands natomedlemsskap.
Jag följde mycket noga med de turkiska bombningarna av de syriska städerna eftersom en nära släkting till mig var på plats där då under långa perioder och vi fick förstahandsinformation, ofta via videofilmer som släktingen tagit. De turkista bombningarna förintade hela städer och nästan alla sjukhus och hälsovårdsplatser längs med den turkiska gränsen i Syrien, cirka 100 kilometer in på syriskt territorium. Bombningarna var om möjligt ännu massivare än de ryska i Ukraina nu. Och samtidigt bombade Ryssland gränstrakterna i Syrien litet mera söderut, börjande från Idlib.
Nu kräver Erdogan också att det amerikanska stödet till kurderna i Syrien helt skall upphöra. De amerikanska trupperna har mer eller mindre helt dragit sig tillbaka redan nu från Syrien utgående från de beslut som Donald Trump gjorde i slutet av hans mandatperiod. Att Norra Syrien återtogs från ISIS-trupperna var i första hand de kurdiska styrkornas förtjänst, i viss mån bidrog amerikanska styrkor här. Nu då amerikanerna är nästan helt borta från Norra Syrien är det de kurdiska styrkorna som ensamma ansvarar för freden på området. Samma styrkor ansvarar också helt för upprätthållandet av Al Hol-lägret där tiotusentals med ISIS-krigare och deras familjer hålls instängda. Kurderna får ingen hjälp i den här frågan av det internationella samfundet. Det är en tidsfråga innan ISIS-krigarna är fria igen och nya generationer av ISIS-krigare vuxit upp inom lägret och utanför det. Då utrikesminister Pekka Haavisto drev en medveten linje för att få ut finländarna från Al Hol och för att försöka väcka opinion för att lösa dödläget kring Al Hol var det nära att han hade blivit tvungen att avgå som minister på grund av högerns och speciellt Sannfinländarnas attack mot honom.
Och det är också en tidfråga innan Erdogan går in och bombar sönder resten av Norra Syrien och också Norra Irka med bundsförvanten Putin och de ryska trupperna hjälpande till vid den södra frontlinjen.
Rysslands attack mot Ukraina hänger intimt ihop med kriget i Syrien och Irak. Erdogans utspel mot Finland och Sverige bör ses som en del av det här större kriget. Och det handlar om ett nära samspel mellan Putin och Erdogan. Erdogan vill ha ut de sista resterna av amerikanska trupper från Syrien och Putin ser till att amerikanska trupper inte kommer in i Ukraina.
Och just nu kommer president Joe Biden att samtala i Vita Huset med Sauli Niinistö och Magdalena Andersson. Hoppas vi får ordentlig information om det mötet sen efteråt.
Vilka kanaler man ser – åtminstone som ansluten via optisk fiber – beror på via vilken internetoperatör man har sin anslutning. Vi har Telias optiska fiber och via deras Mix-kanalpaket ser vi förutom de ’vanliga’ kanalerna också BBC och AlJazeera, båda mycket sakliga. Tidigare syntes också Russia Today men mycket snabbt efter invasionen försvann den och för ett par veckor sen uppenbarade sig på dess kanalplats en ukrainsk kanal! Tack Telia, trots att kanalen är dåligt dubbad.
France24 finns tyvärr inte i Telias kanalpaket.
Nyheterna rapporterade nyss att EU arbetar intensivt för att komma åt oligarkerna infrusna pengar. Man vill använda dem för att bygga upp Ukraina igen. Om man kan tala om hämnd i ett sånt här sammanhang så är det en hämnd helt i min smak.
Hoppas det är tillåtet att kommentera, bygga på, sin egen artikel. Jag gör det i alla fall. I nyaste numret av papperstidningen Ny Tid fanns några fina artiklar om läget i Europa och Mellanöstern just nu. Giacomo Sinis artikel ”Drömmar och mardrömmar på Balkanrutten” (s. 44-46, Ny Tid 4/2022) behandlar delvis det tema som jag tog upp i min artikel här ovan. D.v.s de turkiska bombningarna av norra och nordöstra Syrien, kurdområdet, det som alltså också kallas för Aanes och Rojava. Det här området har en autonom administration inom ramen för Syrien men faktum är att den syriske presidenten Al Assad försöker inskränka på kurdområdets fullmakter med alla medel. Under de turkista och ryska bombningarna av kurdområdet och idlib-området fanns det inga möjligheter för civilbefolkningen att fly söderut i Syrien till det område som Al Assads regering behärskar. Hundratusentals med flyktingar fick fly norrut eller österut in i Irak. Faktum är ju också att Turkiet på många vis givit sitt stöd åt ISIS-grupperingar och andra axtrema grupper i norra Syrien med hopp om att dessa skall fortsätta att kriga mot kurderna. Tyvärr nämner Giacomo Sini i sin annars förträffliga artikel ingenting alls om vad ryssarna gör på samma områden. Ryssarna har flygbaser inne i Syrien på Al Assads områden. Därifrån gör de bombningsflygningar mot nordvästra Syrien där kurderna i princip har makten. Ryssarna var visserligen med på ett hörn då vissa städer i västra Syrien befriades från ISIS men de har fortsatt att bomba civilmål inne på kurdområdena och i Idlib, där också USA gjort attacker mot vissa rebellgrupper, främst ISIS-orienterade sådana. vissa områden i norra Syrien har bombats samtidigt av turkarna, Al Assads militär, ryssarna och USA. USA:s aktioner har skett i nära samarbete med kurderna. turkiets strävan är nu att få ut USA helt från området så att turkiet kan fortsätta med bombningarna mot främst kurderna tillsammans med Ryssland och den syriske regeringen.
Så situationen är i ett nötskal nu den att Syriens regering, Ryssland och Turkiet tillsammans motarbetar kurderna och försöker försvaga deras autonomi i Rojava. Och också i norra Irak.