Pride 2022

Hett som i en bastu var det lördag halvtolv när vi efter att ha suttit i en stekhet buss, hoppat av i Kajsaniemi och sen promenerat längs Unionsgatan – på skuggsidan – till Senatstorget. Jag var genomsvettig ren när vi kom till torget så vi ställde oss i skuggan utanför café Engel vid torgets södra kant. Trångt var det om saligheten men i solgasset ville man ju inte stå. Och också i solgasset var det trångt, försökte göra en snabbuppskattning av folkmängden på torget och kom till femtontusen.

Folk hade ju börjat samlas ren vid elvatiden. Ren i bussen och sen på gatorna syntes regnbågsfärger och -flaggor, alla i en strid ström på väg mot senatstorget. Och strömmen bara tilltog i styrka. All trafik – utom för polisfordon – var avstängd i hela Kronohagen, verkade det.

På torget innan

När klockan sen blev tolv startade den första lastbilen med Pridare ned längs Alexandersgatan, följd av några till och sen fotfolket, regnbågsfolket, med banderoller, plakat, deviser och fanor. Och på trottoarerna åskådare och de som inte vågade marschera. En enda dissident såg jag, en lite vilsen skinnskalle med hakkors på ryggen under texten Suomi.

Kollade när det skulle komma nån banderoll som man kunde gå bakom och när det kom en med texten Svenska Hörnan så hoppade vi in där. Frågade personen som bar banderollen vad den stod för och hen sa att Svenska Hörnan var en samarbetsförening för HBTQI-föreningar med svensk verksamhet. Det lät ju bra så vi gick vidare.

Den utannonserade marschrutten var Alexandersgatan till Tre Smeder, vänstersväng, Norra Espen ner till salutorget och sen därifrån tilll Brunnsparken där det skulle bli Pridepicknick. I bastuvärmen orkade vi ändå marschera bara till Stockmann, där vi vek av ner till järnvägstorget och en trevlig terrassbar som var fullständigt tom inomhus förstås, för alla satt ju ute. Lyckligtvis fanns där stora träd som gav skugga så där satt vi sen med en öl och ett glas vittvin medan de yngre fortsatte till Brunnsan. Vi intalade oss att vi gjort vår plikt i alla fall.

Jag hade uppskattat pridarna till kanske trettitusen men media talade sen om upp till åttiotusen marschdeltagare, så vårt avhopp är förhoppningsvis förlåtet.

1 kommentar på “Pride 2022

  1. Bra att du orkade Bert! Folkmängden påminde ju om våra 1 majmarscher på 1970-ralet eller om FKP:s stora fest i början av 70-talet. Månne inte dagens marscherande människor också representerade vänstern, eller nåt ditåt. Jag känner många som var med vilka hör till allmänvänstern av idag. Eller åtminstone nästan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.