EU:s ekonomiska krig drabbar också oss!
Europeiska unionens ekonomiska krig mot Ryssland representerar inget nytt i Europas krigiska historia. Redan de gamla grekerna tillämpade sanktioner, handelsblockader och bojkotter i den dåtida till synes eviga kampen om herraväldet till sjöss mellan de av Aten och Sparta ledda unionerna.
Det ekonomiska krigets maktmedel riktades mot de stridande unionernas allierade, men samtidens historiker ifrågasatte redan då maktmedlens betydelse för krigets utgång. Tvivlet lever kvar.
USA inledde sitt fortfarande pågående ekonomiska krig mot Kuba redan på 1950-talet, men Kuba är fortfarande kommuniststyrt. Fr.o.m.1970-talets början har USA uppnått sina sanktionsmål endast i fem av 39 fall. Då övriga länder anslutit sig till USA:s sanktioner, uppskattas 30 procent av fallen som resultatrika.
Det av USA ledda och för Europas del av EU genomförda ekonomiska kriget mot Ryssland förorsakar förvisso ekonomiska problem för världens till arealen största och med rikliga naturresurser begåvade land, men också här kan den avsedda effekten betvivlas.
Ett av problemen med sanktionerna är, att de förorsakar problem också för EU:s små medlemsländer som Finland.
Som en följd av sanktionerna har Finland gått miste om en viktig handelspartner, vilket givetvis drabbar landets ekonomiska tillväxt med ökad inflationen och ekonomiska besvärligheter för medborgarna som följd.
I september i fjol utfärdade statsrådet beslut om betydande begränsningar av ryska medborgares inresa och visering till Finland. Detta på grund av rädslan för ryssen och på grund av rädslan för eventuella repressalier från EU:s eller de övriga Schengenländernas sida.
Här vid Saimen har turistnäringen drabbats hårt av begränsningarna då gränsen mellan Finland och Ryssland stängdes. I Södra-Karelen använde de ryska turisterna ca. en miljon euro i dygnet. Outlet-byn Zsar, som öppnades med tanke på dessa miljoner, har redan gjort konkurs.
I köpcentren i Villmanstrand möts man av tomt gapande butikslokaler och köpcentrens försäljning har på sina håll sjunkit med så gott som hälften.
Enstaka finländare kör fortfarande till Ryssland för att köpa bensin och Saima kanal är i princip öppen för trafik, men oklarheterna i anslutning till försäkringstryggheten får rederierna att hålla sina fartyg borta från kanalen. Skuldsatta kryssarrangören Saima travel tvingades göra konkurs.
Befolkningsutvecklingen i sydöstra Finland är negativ och det finländska näringslivets s.k. kommunranking för i år ger sydöstra Finlands ekonomiska regioner fortsatt bottenskrap. Finansministeriet överväger redan tvångsmässiga sammanslagningar av kommuner i södra Karelen.
Någon kompensation från EU för vår medverkan i unionens ekonomiska krig kan vi knappast räkna med.
Regeringens 10 miljoner i tilläggsfinansiering för högskolorna i östra Finland och omfördelningen av EU:s och Finlands medel för det finsk-ryska gränssamarbetet till landets sydöstra landskap, kan uppfattas som tröstnappar. Söndagsseglarna kan för sin del glädja sig över de 12,5 miljoner euro från Arbets- och näringsministeriet för Kutila kanal. Kanalen skall förena Stor-Saimen med dess södra fjärdar.
Föreslaget om två förenade kanaler från Ristiina via Mäntyharju, Heinola och Kouvola till Fredrikshamn, stöter på motstånd såsom en alltför dyr ersättare för Saima kanal.
Ett av sydöstra Finlands få glädjeämnen är Fazers beslut att fortsätta med sötsaksproduktionen i Villmanstrand. Fazers karamellfabrik sysselsätter 400 personer, men indirekt räddar Fazer arbetsplatserna för omkring tusen personer. Fazers betydelsefulla samarbete med staden läroinrättningar får därmed också en fortsättning.
Där, på östra sidan av vår östra gräns, bor dubbelt fler konsumenter än hos oss och mången av dem vill köpa våra varor. Men vi säger ’njet’. Som Molotov.
Norge är inte med i EU, men redan Norges fiskeripolitik antyder, att det ekonomiskt självständiga oljelandet besitter förutsättningar att överta Finlands gränshandel med Ryssland. Detta med stöd av EU, som ytterligare vill begränsa våra handelskontakter österut genom att förändra spårvidden för vår järnväg
Finland har inte förklarat Ryssland krig. Det råder fred mellan länderna då varken vårt medlemskap i EU eller i Nato kan uppfattas som krigsförklaringar. Trots detta har jag en obehaglig känsla av att jag som medborgare i republiken är djupt involverad i ett krig mellan Finland och Ryssland.
Vad är alternativet? Om man har förståelse för Rysslands anfallskrig på Ukraina, så ok. Men väldigt många har inte det och då känns det fel att fortsätta som om ingenting hänt. Att sanktioner och stängda gränser inte påverkar den ryska ledning är rätt uppenbart, men vad är alternativet? Hur man än gör så lär det inte i första hand drabba de skyldiga, men det kanske i förlängningen leder till något bättre. Du ger Kuba som exempel på att sanktioner inte fungerar, att landet fortfarande är kommunistiskt. Sanktionerna handlar väl inte just nu om att avskaffa kommunismen i Ryssland – även om det säkert finns många som gärna skulle se det också. Så frågan som återstår är hur vi kan stöda dem som nu drabbas så hårt av sanktionerna här på vår sida gränsen. Regeringen och EU borde känna ett ansvar för det, vilket du påpekar. Och så kunde man locka turister för att se och fotografera det famösa stängslet som byggs upp? Sorry, men idén med stängslet …
Den ”antiryska skyddsmuren” längs den finsk-ryska gränsen framstår idag närmast som ett stängsel för att förhindra de vilda djurens spontana gränsöverskridningar. Den som lever får se hur EU avser att ordna viseringen för delas del. Vem är här rädd för vem?
Tankeväckande reflektion, håller definitivt med om att sanktionerna är ineffektiva, likaså gränsstängningarna och att retoriken trappats upp så man kunde tro att man är del av konflikten. Får se hur det utvecklas, men nog förvånad över hur ivrigt Ryssland görs till fiende då jag vill minnas att det ännu var 2013 då avsikten var att avskaffa visumtvånget till Schengen till och med.
Ryssland har väl inte gjorts till fiende helt utan orsak? Att hota med kärnvapen är inte det vänligaste man kan göra, även om ingen tror, eller vill tro, att det är på riktigt. Men inte trodde de flesta av oss heller att Ryssland skulle anfalla Ukraina. Den ryska regimen har nog gjort sitt bästa för att inte uppfattas som den vän man håller i handen när åskan går.
Ser man på militära utgifter år 2022, har Finlands utgifter ökat med över 30%. Även om det storat temat i de pågående regeringsförhanlingarna är de kommande nedskärningarna i offentliga utgifter, finns det ingen som ens föreslår att militärutgifter kunde begränsas.
https://gumlet.assettype.com/bloombergquint%2F2023-04%2Fa3abecf5-0bb2-4354-b931-a4abb76e10ed%2F_1x_1.png?auto=format%2Ccompress&w=720
Vad gäller sanktionerna, så vet jag inte vad ryssarna riktig går miste om då jag inte ens vet vad Väst har att erbjuda. Möjligheten att spekulera med Gamestop-aktier? Gucci-väskor tillverkade av kineser? Hollywood-filmer vars kvalité sjunker för varje uppföljare? Levnadsstandarden i Väst upprätthålls av övriga världen, och om det inte vore för internationella handelsavtal som är fördelaktiga främst för västländerna, skulle resten av världen klara sig rätt bra.