Vi drunknar i data (men inte AI)
Att googla på sig själv ska man inte göra alltför ofta och det är nog många år sen jag senast gjorde det. Då resulterade googlingen i typ några tiotal träffar.
Nu däremot ser jag med förvåningens finger i häpnadens mun att antalet träffar ökat närapå exponentiellt, till typ närmare tvåhundra träffar. Trots att jag sen senaste googling varit pensionär och alltså inte åtminstonme professionellt åstadkommit nåt som borde resultera i träffar.
Men. Det som hänt är AI. Som ju nuförtiden finns synligt eller osynligt överallt, och bland annat anlitas av Googles sökmotor. AI är ju konstruerat för att i närmast oändliga mängder data hitta och kombinera och använda sig av mönster för att besvara frågor. Eller utföra uppgifter som till exempel att skriva programkod.
AI hittar nu allt som inte specifikt är upphovsmanna- eller affärshemlighetsmässigt eller annars kommersiellt skyddat, avgiftsbelagt eller myndighets- eller personliga data, på typ en miljontedel av den tid det skulle ta en mänsklig forskare att hitta fram till den sökta informationen. Förutsättningen är förstås att man kan formulera sin fråga (’prompt’) exakt. Men AI tar gärna följdfrågor och man kan specificera alltefter man får noggrannare svar.
Allt som finns tillgängligt – dvs inte är skyddat – på internet är ju AIs databas. Om den databasens storlek säger AI:
’Den totala mängden digital data som skapas, lagras och konsumeras i världen uppskattas till över 180–200 zettabyte (en zettabyte är en miljard terabyte, eller en etta följd av 21 nollor).
Vad är en zettabyte?
– 1 megabyte (MB) = 1 miljon bytes (en kort webbsida)
– 1 gigabyte (GB) = 1 000 megabyte (3–4 timmars video)
– 1 terabyte (TB) = 1 000 gigabyte
– 1 exabyte (EB) = 1 000 terabyte
– 1 zettabyte (ZB) = 1 000 exabyte’
Här misstar sig förresten AI (HA !!!), den missar petabyte – mellan tera- och exabyte! – Men AI är ju förstås en språkmodell, inte en matematisk-teknisk..
De här storleksordningsprefixen växer tydligen efter behov. När jag studerade var det största prefixet vi lärde oss exa, E (10 upphöjt i potens 18), nu har det tillkommit fyra; Z (zetta), Y (yotta), R (ronna) och Q (quetta). Som exempel på när Q (10 upphöjt i potens 30) kan användas förklarar AI att universums observerbara massa till exempel är ca 1 Qg.
Och uppenbarligen för symmetrins skull har man lagt till motsvarande mikroskopindex, så att det minsta nu är q (quecto), dvs 10 upphöjt i potens -30, som blir så litet att det egentligen inte finns, för att fulcitera Tage Danielsson – rejält mindre än atomens beståndsdelar liksom. Eller som universums hypotetiska massa en quectosekund före Big Bang. Eller kanske efter. Vem vet? Inte AI åtminstone. Eller inte ännu.