About the Helsinki Energy Challenge

It was already during summer last year that Jan Vapaavuori, mayor of Helsinki, was announcing that there would be a competition of ideas how to make Helsinki carbon neutral by 2035.

My eagerness to participate was then frustrated – although his secretary was assuring me three times that there would be the competition during last autumn, it did not happen. But meanwhile it seems that it will, beginning during this spring – details can be googled under “Helsinki Energy Challenge”.

The problem is really not an easy one: needed is an idea (or a bundle of ideas) how to provide Helsinki with energy and warmth without having to burn shiploads of coal (as is done up to now – and suggestions to replace the coal by biomass will not be accepted). And my personal problem with this is that I do in fact have an idea how to solve this problem, but that the rules of participation seem to demand that behind every idea which looks sufficiently promising for being taken into closer consideration there should be a TEAM. And certainly it is so that I may be intelligent enough to formulate a proposal, but that I am not sufficiently versed in figuring out all the necessary technical, business and perhaps even financial details for presenting a detailed proposal which the Helsinki town government then just needs to sign and realize. Thus, from where to find a team?

Team or no team, I certainly intend to hand in my proposal, already because I see a necessity, even duty, to take care that no idea which could possibly contribute to a solution of the climate problem should be allowed to simply get lost. In addition I think that this method of asking the interested public for ideas is already as such a political method which should be promoted by all possible means, so that it will also in the future be applied to tackle upcoming problems. After all, it is harnessing a resource (namely the armchair inventors) which has up to now simply been ignored by the government. And also for democracy quite in general it can only be good if the feedback between government and citizens is strengthened.

But apart from these general considerations, for myself there is still the question from where to find a team. Does anybody have some helpful suggestion, or would anybody feel like her/himself teaming up with me? For the good of the environment plus some SMALL hope of even winning some money (the First Prize is supposed to be 1 million, but there is no mentioning of any second or third prizes, and that just my idea will win that million I certainly cannot guarantee …).

This entry was posted in Bloggar, Ernst. Bookmark the permalink.

One Response to About the Helsinki Energy Challenge

  1. Christian Blom says:

    Gällande Helsingfors energi och problemen med en övergång till kolfri uppvärmning vill jag säga nåt.
    Helsingfors är Finlands överlägset största urbana område med enorma krav på kommunal teknik, däribland uppvärmning. Det här utvecklas på alla fronter nu i Helsingfors som en helhet. Otroligt omfattande underjordiska grottor har utveckltas de senaste decennierna för att samtidigt skapa en säker teknik, som också fungerar under krig och kristider och inte så hemskt lätt kan fällas av hackers.Staden sköter avfallsvattensystemet och dricksvattensystemet sida vid sida med energin. Vi har världens bästa drickvatten i ala kranar i en så här stor stad.
    Jag hörde ett mycket intressant radioprogram i vintras där en man som ansvarar för beredskapsförhållanden i Finland talade – detta var innan Coronan ännu var här.Han talade för att vi måste ha ett reservsystem i hela Finland för energitillförseln ifall något av det nya säckar ihop eller utsätts för hackers. Han sade att han helst skulle lämna kvar några kolpannor i landet av nytt fabrikat för krisförhållanden. Samtidigt som man jobbar på övergång till ny teknik. Men, sade han, politiskt är detta omöjligt. Han sade att det finns många scenarier enligt vilka reservenergi behövs snabbt och där är kol det enda fugnernade.
    Då trodde ingen att en kris kan komma så snabbt som nu, fast den inte nu handlar om energi utan om hälsa.
    Och nu då hälsokrisen är här visar det sig att man sparat bort det mesta inom hälsovården under de senaste decennierna i Finland. Vi har mindre intebsivvårdsplatser, apparatur, sjukbäddar, personal mm än i snitt i Europa. Och under Sipiläs regering försökte man med våld genomföra ett system som skulle spara hälsovårdskostnader 2 miljarder per år.

    Ännu om Helsingfors energi och vatten och avfallsvatten. Helsingfors har hållit kvar hela denna “business” i egna händer medan t ex Esbo sålt ut sitt energibolag i tiden till Eon och förlorat på sikt gigantiska summor och fördelar.
    Det är många stora frågor Helsingfors hamnar att lösa på en gång: Säkerhet, trygghet, rent vatten, rent avfallsvatten, värmeåtervinning, ny teknik, krisenergiproduktion som när som helst kan behövas – jfr. med Coronan som kom som en bomb.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.