Facebook farligare än klimatuppvärmning
Förutom den fysikaliska klimatkatastrof som vår västerländska materiella konsumtionskultur håller på att åstadkomma håller vi samtidigt på att drabbas av en social klimatkatastrof. Detta visas i filmen The Social Dilemma, regisserad av Jeff Orlowski, som nu visas på Netflix.
Det är förstås fråga om hur de så kallade sociala media, i första hand Facebook men också Twitter, Instagram, Youtube, Tiktok, Whatsapp och vadalltdenuheter förändrar oss och vårt förhållande till verkligheten och våra medmänniskor, vårt social-mentala klimat alltså.
I The Social Dilemma intervjuas tidigare chefer och programmerare från Google och de andra jättarna i Silicon Valley. De vittnar alla om hur deras arbete går ut på att maximera alla upptänkliga sätt på vilka de kan manipulera användarna. Resultatet är produkter som är så vanebildande att till och med de själva har svårt att behärska sitt användande och som åstadkommer grava psykologiska skador på användarna. Vilket alltså är den uttryckliga avsikten. Knarklangare och sociala-medieföretag är ju för övrigt de enda ’företagare’ som kallar sina kunder användare.
Algoritmerna är uttryckligen konstruerade så att man ska bli beroende av mediet, av att hela tiden vara uppkopplad och ha ett behov av att kolla vad andra i samma bubbla tycker.
Till exempel Google bygger kontinuerligt, för varenda sökning du gör, upp en profil av dig och anpassar sökresultaten efter vad algoritmerna tror du vill hitta. Vilket betyder att du och jag kommer att få olika resultat på samma sökning. De individuellt anpassade sökresultaten och newsfeed-strömmarna vi så här serveras leder till att vi kommer att leva i bubblor av olika verkligheter till den grad att vi inte längre kan avgöra vad som är fakta / sant och vad som är ’alternativa fakta’ / falskt. Fejknyheter och direkta lögner sprids, delas, på sociala media sex gånger snabbare än fakta.
Sociala medias businessmodell går ut på att sälja din uppmärksamhet till den som bjuder högst. Att manipulera och förutse ditt online-beteende för att få dig att göra vissa val som gagnar högstbjudande. Att peta in dig i en ekokammare som skapas för bara dig och dina trosfränder, din egen bubbla. Det är du som är produkten som säljs. Också diskussionerna på sociala media polariserar, placerar dig i bubblan med likatyckande.
Och, ja, sociala media används naturligtvis också som vapen, för att sprida desinformation och för att destabilisera.
The Social Dilemma visar hur sociala media förstör vår civilisation inifrån. Filmen visar sociala medias mörka sidor. Definitivt en ögonöppnare, tidvis skrämmande. Kanske årets viktigaste dokumentär.
Och, by the way, cheferna för företagen i Silicon Valley tycks konsekvent förbjuda sina barn att använda företagets produkter, läs sociala media.
– – –
PS Så när man erfar att Tigern funderar på att avsluta denna bloggportal eftersom ’diskussionsklimatet på internet glidit mera aktivt över till sociala medier än bloggportaler’ får man ju hoppas att det tas en funderare till..
Nejdå! Inte för att vi är överdrivet flitiga med att skriva i bloggen, men jag vill ha den kvar. Jag är inte med på något av de medier du nämner – och vill helst inte bli det heller. Risken är att man stängs ute från olika sammanhang, men det tar en massa tid, inte sant?
Men att algoritmerna fungerar kan jag intyga. På grund av vår litenhet så saknar vårt lokala Alko i Mariehamn en del udda, men trevliga och billiga viner. Så jag beställer från Alkos lager. Och får dagligen post om trevliga viner till trevligt pris. Oftast från Sverige, så informationen är helt ointressant – att importera alkohol till Åland, som är tredje land i EU-skattesammanhang är dyrt, men det vet algoritmerna inte. Så dom är i likhet med oss människor inte allvetande. Kan man hoppas att dom också är dödliga?
När jag över ett glas vin diskuterade filmen med en vän kom följande argument upp: Man kan ju tänka sig att de som inte klarar av sociala medias avigsidor – och den artificiella intelligensens för den delen – dör bort anefter och kvar blir en ny starkare och intelligentare människa, en riktig Übermensch, helt i enlighet med Darwins evolutionsteori. Det naturliga urvalet liksom. Eller naturligt och naturligt men urval som urval.
Sociala media gör precis samma sak som byskvallret, men med mångfaldigt högre fart och större effekt. Men det gäller ju det mesta som händer i världen i dag. Några nya människor är det knappast troligt att vi får, men generationerna följer varann och varje generation har sitt sätt att klara sej i den miljö man växer upp i.
Hur teknologisk man än själv är, kommer man inte ifrån att man är Gammal och har Gamla Människors bekymmer. Just nu är vi i en typisk brytningsperiod, där vi har denna grej men inte riktigt klarar av att hantera den, och det kan faktiskt vara farligt. Man kan ju påstå att det var tryckeriet som skapade trettioåriga kriget (samt lite svenska marodörer…)
AI är en intressant fråga – blir den, som Osmo Kuusi förväntar sej, en tukiäly, ett oerhört nyttigt verktyg för människan, nästan lika viktigt som ångkraften (men bara nästan) eller blir det mera av exploderande ångpanna för att man glömde säkerhetsventilen? Det är nog ännu öppet.
Egentligen är detta ”Sociala dilemma” inte värre än en vanlig TV-reklam. Endera tror du på den och ”följer den” eller så bryr du dig inte om den.
Det är helt frivilligt att vara med eller stanna utanför sociala medier. Jag är utanför, lever i den ganska analoga världen. Visserligen profileras jag ju på basen av googlesökningar men det har inte nån större betydelse. Min mobiltelefon använder sig bara av prepaidkort så mina uppgifter samlas inte så effektivt. Visserligen försöker Google alltid tvinga mig att köpa ännu en bok av Modiano via annonser efter att jag köpt en tidigare via nätet, men det står jag ut med.
Vi måste komma ihåg att ingen behöver vara med i de sociala medierna. Tag det ”Norénska steget” bara och stig ut ur fanskapet.
Ja ja, ingen behöver heller ägna sig åt droger, det är ’bara’ att stiga ur beroendet.. Ändå har vi ju ett missbrukarproblem – för att inte tala om alkoholproblem – som bara ökar i omfattning.
Det ena leder inte till det andra. Eller berättigar det andra. Jag sade bara att internetprofileringen är ett faktum men du kan varje sekund välja vad du väljer eller vilken idiotisk tv-kanal du ämnar titta på. Man måste jobba med sig själv för att klara av detta men det går nog.
Värre är det i framtiden med AI som kommer att leda till allvarliga objektiva, strukturella konsekvenser av att du profilerats. Tex då dina gener testats och resultatet kommit till försäkringsbolagens kännedom.
Men ännu kan man undvika det mesta eller rentav gå till motattack på de sociala medierna. Gå mot strömmen för fan, som vi ju lärt oss redan på 1960-talet.
Och ja, stämmer det vad Bert antydee, att vår blogg planeras att läggas ned, för att ”diskussionen glidit in på de sociala medierna”.
Det är ju för jäkligt om bloggen läggs ned. Jag skall försöka motivera mig:
1) Bloggtexterna lever ju nog kvar längre än facebooktexterna och de hittas senare
2) Bloggtexterna har på det viset en större ”tyngd”
3) Bloggtexterna kompletterar ju ganska bra själva Ny Tids pappersupplaga, eller kunde och borde göra det. Man kan skriva i bloggen seriöst och långt i stället för att försöka få texten in i själva tidiningen
4) Men det här skulle ju kräva större aktivitet och litet mer diskussion om bloggen och vem som skriver där och hur man skall jobba med den
5) Bloggen kunde ju också kommenteras i själva tidningen(Ny Tid) ibland, kommunikation i bägge ritkningarna alltså och man kunde försöka sälja bloggtexterna utåt aktivare till andra medier och mediebevakning. Enda gången jag märkt att medierna bevakat våra skriverier var då jag blev förbannad på Hbl:s ledsarskribent för en diskussion om farorna med 5G och han reagerade ytterst starkt. Jag tyckte att det var bra att man någon gång noterades annanstans också
6) Kanske Ny Tids redaktion kunde gå i diskussion med oss på bloggen också, vi kunde uteveckla idéer och tankar tillsammans och ha nytta av varann.
7) Bloggen kunde vara litet mer vågat politisk. Ny Tid är ganska opolitisk idag vad gäller dagspolitiken och aktuell kommentering och analys av dagspolitikens bakgrundfrågor
8) Kanske man kunde skriva litet ”friare” i bloggen också, litet som man gör i dagbok ?Nu finns det hela tiden ett visst ”tak” eller en viss oskriven gräns för vad man kan/får/bör skriva i bloggen
Osv, det finns miljoner med orsaker till att fortsätta upprätthålla vår blogg.
Låt oss göra gemensam sak nu och rädda vår blogg.
Bert har gjort ett ypperligt jobb som moderator och upprätthållare av vårt forum.
Jag tycker att Ny Tid skall ha så många tentakler som möjligt ute i verkligheten nu och på det viset bredda på vår diskussion. Bloggen är en viktig sån. Det kan väl inte handla om pengar igen ? Nu är det viktigt att samla ihop oss som vill göra något inom den här ”Nytidrörelsen” om man nu kan kalla den så.
Läge för kommentar av Janne?
Hejhej, många saker här nu att ta fasta på. Men om jag börjar med Tigerbloggens vara eller inte vara, så hänger det här ihop med att vi är i färd med att förnya Tigerns webbsida, göra den lite snyggare och användarvänligare. Ett problem med att avgöra bloggens framtid är att den som designat denna sida inte har kopplat något verktyg för att räkna besökarantal, så vi vet inte hur många som läser den, och tanken är att vi under ett par månader under hösten ska undersöka den saken innan styrelsen gör något beslut i saken. Har den många läsare, så kan den säkert leva vidare i en någorlunda snarlik skepnad som nu, men är det så att det mest är en inbördes diskussionsklubb, så måste vi fundera på om den a) verkligen tjänar sitt syfte och b) om vi ska satsa på att utveckla den, vad det skulle innebära, vem som ska göra det och om arbetet motsvarar nyttan.
Vad gäller bloggens framtid finns tre alternativ: Antingen att vi fortsättningsvis har en blogg, som nu, på Tigerns webbsida, eller att vi knyter bloggen till Ny Tids webbsida i stället, eller att vi helt lägger ner den.
Jag tycker Christian har bra lista på synpunkter, så jag tar och kommenterar dem:
1-2. Bloggtexterna lever längre än Facebookinlägg, och bra att minnas då vi talar om blogg vs sociala medier är ju att de flesta diskussioner på sociala medier de facto har ursprung i andra medier, dvs länkar till webbnyheter, webbessäer eller blogginlägg. Poängen är den att ganska få i dag går in direkt på en bloggportal för att se om det kommit nya inlägg, utan man hittar till bloggen via länkar på sociala medier. Här tycker jag att Tigerbloggens skribenter och upprätthållare kunde visa betydligt större aktivitet för att motverka att det här blir en intern diskussionsklubb, och hjälpa till att sprida bloggen, också på de förhatliga sociala medierna, som ju är där den potentiella publiken befinner sig.
3 & 5 & 6. dvs Ny Tid & bloggen. För det första ska man inte glömma att Ny Tid fortfarande tar in insändare och gästkolumner, så vill man få synlighet i tidningen, så finns detta klassiska alternativ. På grund av den ofta väldigt personliga och tyckande tonen i blogginläggen här, är det lite knepigt att direkt ta fasta på och lyfta fram inläggen i tidningen, samt att det är lite knepigt att hitta på i vilket sammanhang. Men faktum är att jag nån gång lyft in citat från bloggen på tidningens så kallade etc-sidor på sidorna 6-7. Ett alternativ som man kunde överväga är att ha en återkommande spalt för citat ur bloggen i tidningen. Men detta skulle egentligen i så fall kräva ett användaravtal för bloggarna där de ger Ny Tid rätten att citeras.
7-8. Hur politisk och ”fri” man är på bloggen är ju upp till skribenterna. Men det finns ett relaterat problem, som jag lyft upp förut, och som är en av orsakerna till att jag gärna skulle göra något med bloggen, på ett eller annat sätt – det vill säga utgivaransvaret. Och det kommer jag till nedan.
Om bloggen som fortsätter som en självständigt ”entitet” på Tigerns webbsida, så kvarstår frågan om utgivaransvar. Vi har ett par gånger blivit hotade med rättegångar och det har under årens lopp skrivits en del felaktigheter på bloggen, vi har till och med under rättegångshot fått gå in och rätta felaktigheter. Eftersom bloggen publiceras under Tigerns namn på Tigerns webbsida så är det Tigern, i slutändan Tigerns styrelse, som är rättsligt ansvarig för det som skrivs på bloggen. Felaktigheter kan visserligen rättas, men om det går till direkta personangrepp eller direkta osmakligheter som Tigern som förening inte kan ställa sig bakom, så är det så att lagt ord ligger (sådana fall har förekommit, ingen nämnd, ingen glömd). Därav problemet som jag påtalat tidigare angående bristen på moderering av bloggen.
Nu säger jag inte att vi nödvändigtvis måste ha förhandsmoderering, men åtminstone några grejer måste – enligt mig som verksamhetsledare för Tigern – i framtiden klargöras för att bloggen ska leva vidare på samma sätt som tidigare:
1. Alla bloggare måste skriva under eget namn, dvs förnamn och efternamn.
2. Tigerns styrelse måste ha tillgång till en lista på namn och kontaktuppgifter till alla bloggare.
3. Alla bloggare måste skriva under ett avtal där vissa regler och riktlinjer för bloggandet görs upp.
4. Bloggen måste åtminstone efterhandsmodereras av någon, må det sen vara Tigerns bloggansvariga, verksamhetsledare eller ordförande, och sådant som inte följer Tigerns riktlinjer eller i övrigt god netikett och journalistiska regler tas bort.
— Detta betyder inte att politiska yttranden eller personliga ställningstaganden ska rensas bort, utan att vi ser till att det som skrivs håller god ton och i mån av möjlighet att påståenden som fälls är sanningsenliga. I bästa fall kan ett avtal ge skribenterna möjlighet att skriva friare då de vet vilka ramarna är.
Ett annat alternativ är att Tigerbloggen knyts till Ny Tids webbsida och får mer synlighet och utrymme där. I detta fall blir ansvariga utgivaren chefredaktören. Publiceras bloggen således som en del av Ny Tid, så blir vikten av moderering ännu större, och frågan är om det inte då till och med skulle krävas förhandsmoderering. Fördelen skulle naturligtvis vara den att bloggen då skulle få större tyngd som en del av Ny Tids flöde, och potentiellt nå fler läsare (och skribenter). Även då skulle naturligtvis punkterna ovan gälla.
Sedan till alternativet att lägga ner bloggen. Bert har begärt ”avsked” som webb- och bloggansvarig för Tigern. Det betyder att vi måste hitta en ny person, gärna ur styrelsen, som ansvarar för uppdatering av sidan och för bloggen. Dels hänger alltså bloggens framtid på om vi hittar någon som är villig att dra det lass som Bert mycket förtjänstfullt har dragit, och lite till. Men också till exempel på besökarantal, vilka möjligheter vi hittar för att utveckla den, etc. OM vi lägger ner den, så betyder det inte nödvändigtvis att de är slut på skrivandet för bloggens skribenter – ett alternativ kunde vara att bloggarna skulle ges möjlighet att – lite mer sällan förvisso – skriva webbkolumner för Ny Tid. Det är naturligtvis inte helt samma sak.
Jag skulle ha mycket att säga om diskussionen kring sociala medier, men det här är redan ett så långt inlägg att jag lämnar det därhän.
Summa summarum: Inga beslut om bloggen är tagna, men det finns vissa grejer som måste utredas och åtgärdas, och helt på samma sätt som förut kan vi inte fortsätta.
Tidtabellen är dock den, att ungefär fram till årsskiftet ska det åtminstone fungera som förut. KRUT Collective har börjat skissa på en ny skepnad för Ny Tids webbsida, och vi vet mer senare framåt hösten. Keep up the good work, vi lämnar inte bloggen i sticket med en handvändning!