Som storfiskarn (men ilsken)

Egentligen blev jag lätt upprörd över en annan sak, men först mitt ”fiskafänge”. Det var i går. Det har regnat litet smått den senaste tiden. Varmt är det också. Så varför inte ta en tur till svampskogen.

Jag har en egen svampskog, inte min men den har gett goda skördar i över 50 år – dock sämre de senaste åren för den krymper. En stenkross brer ut sig och skogen kalhuggs.

Men än finns det några träd kvar. Och marker som har gett svamp. Så inte i går. Inte en enda svamp. Inte skymten av en enda övermogen eller intorkad eller i största allmänhet oätlig svamp. Ingenting! Hur är det möjligt? Jag fick visserligen en skön promenad i behagligt väder, men visst var det ett misslyckande. På hemvägen stack jag mig in i närbutiken och, gissa. Köpte en riva gula kantareller från Litauen. Jag kände mig som storfiskarn, som tar vägen via fiskbutiken.

Inte så lyckat, men mindre glad blev jag över notisen om alla som vill strykas från skattelistan över storinkomsttagare. Varför? Jo, för man kan ta skada av att folk vet hur mycket man förtjänar.
Är man rädd för inbrott? Det är väl ingen som sitter med pengahögarna hemma i garderoben? Är man rädd för att frun eller något av barnen kidnappas? Sånt har hänt, men är det en anledning att inte finnas i skattekalendern? Förtjänar man så mycket lär det nog vara känt ändå.

Eller är man rädd att någon ska reagera på att man lever flott utan att betala skatt? Det tog några år innan New York Times lyckades få tag på Trumps skattedeklarationer. Och kunde visa att han under ett par år som president betalat 750 dollar i inkomstskatt. Under 10 av de 15 senaste åren betalade han ingen inkomstskatt alls. Skickligt skatteplanerat, tycker säkert många, dvs folk av den sorten som själva sysslar med samma sak.

Men visst är det att spotta vanligt folk i ansiktet. Vanligt folk i betydelsen låg- och medelinkomsttagare, som betalar betydligt mer i skatt än landets president. Låg- och medelinkomsttagare har nämligen inte samma möjlighet att skatteplanera. Men det vet Trump antagligen inte.

Och så har människan till råga på allt mage att komma hem från sin svit på sjukhuset och säga att coronan är inget att vara rädd för, landet har en excellent sjukvård. När han har gjort allt i sin makt för att folk inte ska ha tillgång till sjukvården.
Hur är det amerikanska folket funtat?

Där stod vicepresident Pence i natt och berättade hur bra Trump och han själv är för landet. Och hur stolt han som ”pro life” -are är att få tjäna den här administrationen. Pro life! Sjukvård ska fattigt folk inte få, men barn ska dom föda.

Jag tror faktiskt det var bättre förr. Då behövde man inte reta upp sig på vad som hände i världen. Man visste inte. Det sorgliga är att Axel Oxenstierna har rätt fortfarande:
”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs”.

This entry was posted in Bloggar, Harriet. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.