Regards from the NATO Option
Today (12.01) Hbl reported that in Sweden a discussion about a possible NATO option (for Sweden) has made its appearance in political circles, and according to a recent poll it also seems that about as many people support joining NATO as there are against it. It was shocking me more than the invasion of the Capitol in Washington … .
That the Americans are falling for Trump is NOT so much of a surprise to me. After all, still 1998 there were 44 % among the adult Americans (and even 31 % among those who had gone through college) who fully believed in the creation report of the Bible, plus another 39 % who agreed that humans had developed over millions of years from animal ancestors, but at the same time believed that God had steered and supervised this evolution. Those who agreed with the view of biological science were about 10 %. In addition, a study friend of mine (a biologist, same as myself) was telling me very recently that a friend of his had (not very long time ago) to spend some longish time in the US Midwest, so that his wife (who was with him, also her a biologist by training) thought it good to look for work. She was offered a job as a teacher, but had to sign an injunction that she agreed not even to mention the term ”evolution” … . Thus, we notice that the US school system is mass producing people who are taught to be at least deeply suspicious of science. And if they, as voters, have to choose between some environmentalists who, on the basis of science, demand more climate action, and, on the other side, a Donald Trump who often displays his contempt for science and anyway declares the climate crisis a hoax, it is rather easy to guess in whom those products of the US school system will believe. And as those people will not either die from their beliefs, we can expect them to be an important factor in the policies of the USA for still a long time to come.
That, though, the Swedish voters gradually begin to tend towards NATO IS some riddle to me: Just NOW, after Trump has for four years been demonstrating just WHAT types of person can become president in the USA (in addition to which I was just pointing out that there is definitely a possibility that somebody like him can also soon again become president), and in a situation where Russia is obviously rather weak in terms of conventional armament (so that there is hardly a danger of getting invaded by Russia) while China is (and will remain) far away, Swedish voters begin to think it a not so bad idea to join NATO (with all the political influence the USA will get by that) … . Well, I do not really understand it, but if somebody who is (e.g.) familiar with the Swedish media would feel able to explain it to me, I should be grateful if s/he could do it.
The Swedish DefMin did not like this idea, he preferred the present situation. Which actually is that both Sweden and Finland are military partners specifically of the USA and joining Nato would make this silent partnership much more complicated. Sweden has been the silent Nato member since the whole thing started, Finland since 1990 (though Finnish intel did collarborate most actively with US agencies all the time after Stella Polaris and Hallamaa’s actions back in 1945). But being silent members, the countries can ignore the French and other not so well-ordered Nato members and concentrate on US and German links, for Finland also Estonia. On this level, Trump is totally irrelevant – presidents come and go, but the military-industrial-complex stands.
But Swedish media and politics has since 1809, about, had one very big constant: Den lede Fi, that is that evil enemy, Russia – quite regardless of who happens to be the tsar. Now Vladimir IV Putin has managed to scare the Swedes – very few actually know anything at all about Russia, let alone Russian economy &c, so the public image of Ucraine/Krim, Donetsk and all those operations, including murder attempts such as the one on the Chechen politician fairly recently in Sweden, are quite enough to create the impression.
The fact that formal Swedish Nato membership would actually make for more problems, also with Russia and especially for Finland, is not really something the general public discussion can handle.
My sincere thanks for this explanation! It is good to know the situation. Of course it makes me a bit sad and worried that the public discussion is not able to handle the complications, and I am also afraid that some US president who puts his mind to the matter might ACTUALLY interfere (and be it just to be elected again, or similar). But anyway there does not seem to be any immediate danger of somebody joining NATO (so that there is time in which one can at least try to spread some insights …).
Tigerns utrikespolitiska hörna tycks vara öppnad.
Vi är säkert alla tre överens om farorna och riskerna som skulle uppstå ifall Sverige eller/och Finland skulle ansluta sig till Nato. Så på den punkten allt OK !
Men: Bägge av skribenterna har tagit med ämnen i sina artiklar som irriterar mig och som på något vis döljer kommunisternas gamla tro på att Sovjet (nu Ryssland) vore snällare och ofarligare än USA/Nato.
Anders förringar på ett farligt vis Rysslands invasioner i Ukraina (Donetz och Krim) och antagligen också de andra forna sovjetstaterna som ätits i kanterna av ryssland och där krisen ”frusit” till is och har förblivit permanet. Ryssland är nu också djupt inblandad i händelserna i Belarus. Olika sorters ryska militärpoliser deltar bevisligen på regeringens sida mot demonstranterna. Det här är inte några små bagateller som svenskarna skulle ha skrämts upp av. De är gigantiska stormaktspolitiska schackdrag från de senaste åren som har djupgående konsekvenser för allt som händer i Europa just nu. För att inte tala om allt som Ryssland gör i cyberrymden.
Och: Rysslands vapenmakt är allt annat än svag just nu och förringbar.
Och att Ernst inte chockas av Trumps anhängares aggressiva stormning av Kongresshuset i Washington, utan mera av gallupresultaten om Nato i Sverige, är skrämmande.
Vi har bara två nyhetsgratiskanaler i vår TV hos oss: RT (Rysslands propagandakanal på engelska) och France 24. Jag tittar ofta flera timmar om kvällen på dem. De ryska nyheterna får mig att må illa. Det är obegripligt hur de lyckas göra nyheter som påminner om gamla Sovjetunionens nyheter av allt som händer i världen. Och ändå vet vi att Ryssland inte mer är socialistiskt, dock en stormakt som använder sig till godo av en demagogi som får många gamla kommunister i väst och känna att ”fan ryssarna har ju rätt”.
I Tigerns ”utrikespolitiska hörna” märker jag ofta tongångar i diskussionerna som påminner om RT:s propaganda.
Kanske det är därför ingen annan än jag varnar för Rosatoms kommande kärnkraftverk i Pyhäjoki i Österbotten. Hur kan finländarna låta Putins och den ryska statens eget kärnvapenföretag bygga ett kärnkraftverk mitt i Finland ? Som ryssarna dessutom blir största enskilda ägaren till.
Just nu byggs många nya allianser och fronter upp i Europa. Det handlar inte bara om Nato mot ?????Warschavapakten, nej jag menar Ryssland. Liksom extremhögern just nu tycks vara den största fienden i USA (uppbackad av Ryssland)så spelar extremhögern i Europa en nästan lika stor roll just nu – också i Finland där Sannfinländarna i gallupundersökningara nu är landets största parti.
Det är inte ryssland som har orsakat ett blodbad i mellanöstern med mer än en milon oskyldiga massakrerade i Irak, Afganistan, Libyen, Syrien, etc så den agressiva makten är USA och NATO. Den totala uppbyggnanden av militär baser i europa står USA för, i mer än 90% av länderna, om Sverige går med i NATO blir landet ett militär mål, det finns inga missiler i världen som kan stoppa regnet av missiler från Ryssland, sverige blir ett krigsterritorium som USA kommer att använda till att försvara sitt eget, d v s sverige och sin befolkningen blir kanonmat.
As to being shocked (or not) about the storming of the Capitol in Washington, I was writing about it in the Facebook group ”Political Psychology – Public group” (although I was there less busy expressing shock than thinking about how to handle the matter in order to lessen the damage to US society), but I can gladly write here that I DEEPLY dislike to see what has become possible in the USA. From there also my astonishment at the fact that the Swedish inclination to join NATO has increased AFTER experiencing Trump. As to the military strength or weakness of Russia, I think that its nuclear armament is still VERY strong, but that is conventionally not able to keep up with the Western eagerness to produce more and more and ever better arms (as it also knows). Its eagerness to interfere in Ukraine and Belarus I interpret as rather desperate attempts to prevent NATO from getting STILL closer to Russia’s core areas (i.e less as aggression than as defense), same as the cyber interference in the West and its support for Trump (who is – or should reasonably be – a wonderful chance to break up the overall solidarity within NATO). Anyway the Russian assumption that NATO is not to be trusted I think perfectly justified. As has turned out in the past, Western politics will easily change with any change of government (as made possible by democracy …).
I am rather suprised – or not, actually – that Christian insists on picking on our mutual ’stalinist’ past. Det var faktiskt Stalin som blev min morfars öde – och farbror jobbade på FRA… Jag har kanske en lite mer cynisk syn på historiens gång och maktspel?
Förringade jag Ukraina när jag påpekade varför Sverige nu vaknat? Kanske jag raljerade lite, för jag har nu följt svensk så kallad ’försvarspolitik’ och svenska USA-förbindelser i rätt många decennier. Den svenska publika debatten är idel bagateller och löp; det man faktiskt gör är rätt väl dolt. Varken Putin eller Trump har haft någon större betydelse där.
Svar till Sergio: Jag håller helt med dig om farorna med att gå med i Nato, både för Finland och för Sverige. Det vore ännu farligare för Finland.
Däremot är Ryssland idag mycket insyltad i krigen i Mellan-Östern. De har stora baser i Syrien och deltar i stridigheterna mot ”terroristerna” i hela Syrien, speciellt mycket uppe i norr och nordväst och inne på kurdiskt område där de verkar helt tillsammans med Syriens regering och indirekt tillsammans med Turkiet. Då Trump beslutade att nästan helt dra tillbaka de amerikanska trupperna och baserna från Kurdistan i Syrien gick Turkiet direkt in i norra Syrien och Ryssarna började bomba samma områden och speciellt Idlib-området där en ren massaker skedde bland civilbefolkningen. Det är tyvärr eller tack och lov så att de amerikansa trupperna stabiliserat läget i hela Kurdistan de senaste 10 åren. Faktum är att de här områdena är de enda där man kunnat leva ett någorlunda normalt liv.Tills USA lämnade Syriens och Turkiets gränstrakter och Turkiet och Ryssland drog in över en natt och bombade sönder gränsstäderna.
Ryssland deltar nu också på många andra håll i Mellan-Östern med mycket starkare insatser än någonsin, däribland i Libyen.
USA gjorde förvisso stora mistag efter att 2003 gått in i Irak och också i Afganistan. USA:s interventioner här ledde till att Isis lyckades sprida sig i områdena och ta över stora områden med folkmord som följd. Idag har USA:s närvaro i Irak och Afganistan stabiliserat områdena på ett betydande vis och fredsavtal görs nu bland annat i Afganistan med gerillagrupperna. Läget i Mellan-Östern är idag dock mycket mer komplicerat: Iran ökar sin konkreta makt i hela området hela tiden i takt med att USA:s minskar. Ryssland ökar sin närvaro och nya och farliga allianser uppstår.
huruvida 90 % av alla nya militärbaser i Europa är USA-byggda kan jag inte uttala mig om. Åtminstone har sådana inte byggts sedan slutperioden av Obamas presidentskap eller under Trumps tid.
Till Ernst: Rysslands intervetioner i bland annat östra Ukraina kan inte bortförklaras med att ”Ryssland inte vill ha Nato så nära intill sig”. En sådan tanke innebär att man i praktiken godtar att Ryssland intagit stora territorier i Ukraina (och tidigare i Moldavien, Georgien m.fl.). Det handlar rätt och slätt om att Ryssland inte går med på att Sovjetunionen bryts upp i självständiga stater. Belarus står och väger nu på vågen: Ryssland funderar febrilt på hur man skall kunna hindra Belarus att blir självständigt från Rysslands inflytande. Läget är där exakt som det var i Polen hösten 1981 då det var på vippen att Ryssland hade marscherat in i Polen.
Läget i USA är nu lika kritiskt som det var på 1930-talet i Tyskland. Också då var det nästan omöjligt för intelligentian i Europa att fatta och förstå farorna med att Hitlers makt hela tiden ökade. Titta idag i TV klockan 22 på sista avsnittet av Babylon-Berlin-serien som behandlar just denna period i Tysklands historia.
Till Henrik: Du har nog rätt i att Sveriges utrikespolitik, inklusive underrättelsetjänstpolitik, skiljer sig mycket från Finlands. Och har gjort det under hela historien.
Och jag vet inte varför man måste bli cynisk om ens morfar avrättades av Stalin.Jag rekommenderar att du läser Sirpa Kähkönens magnifika romaner, varav 4 kommit ut på svenska nu.I alla romaner behandlar hon sina förfäders roll som vänstermänniskor i Finland: Efter inbördeskriget, under Lapporörelsen satt de i Dragsvik i fängelse som Ochranas politiska fångar, om livet efter det då Ochrana fortfarande jagade dem och sen om kriget. Några av dem flyttade till sina drömmars land Sovjetunionen på 1920-talet. Läs boken Granitmannen om deras öde som var samma som din morfars.
Kähkönens böcker har fått mig att reflektera över vad vår stalinistiska rörelse höll på med på 1970-talet mer än någon annan bok.Kähkönen är inte antikommunist men hon visar hur kommunismen i Finland inte hade någon chans att överleva, liksom inte heller i Ryssland. Och ändå upprätthöll ledarna i vår rörelse i Finland direkta och intima förbindelser till SuKP:s politibyrå.
Var det då bättre eller sämre att Olof Palme upprätthöll lika intima kontakter med USA:s underättelsetjänst ? Borde han också hellre ha hållit kontakt med Kreml ?
Vi lever igen i en farlig tid då man helst inte borde bara vara cyniskt inställd till skeendena.
As my comment concerning the Russian interference in the Ukraine, Belarus, etc., this: We see that the USA (and the NATO) are still eagerly cultivating the idea of Russia being ”the enemy” (at least here in the West), so that in case that Russia should become very weak it might occur any time to some US president that it were ”now the time to make a final end to this menace”, with a resulting invasion of Russia by the NATO. And if we now look at the map, we may find this: Hitler’s armies had to fight their way through about 1400 km in order to reach what is now Volgograd, but if all of Ukraine were a member of NATO, there were only some 500 km to go (and that over open steppe!). And a similar calculation one could make about a NATO membership of Belarus (asking how many km to Moscow). Thus, geopolitically I FULLY understand Putin’s foreign policy (although I CERTAINLY do not like the consequences for the people who have to live with it). And this may be even (to some extent) true about Russia’s politics at its ”Southern flank” – where Russia may be cooperating with unpleasant governments in order to prevent an Afghanistan situation (with the US delivering weapons to Muslim rebels in, e.g., the Caucasus). – One should never forget that German foreign minister Dietrich Genscher was promising that NATO would ”not expand an inch beyond the German border” if Russia would agree to re-unite Germany, and that that promise has meanwhile be broken by some 1000 km (and no intention visible to stop there if some government further east should wish to join NATO …). There WAS also the advise of Henry Kissinger, who thought it a good idea if the Ukraine could try to get something like the status of Finland (economically being a part of the West, but NOT militarily), but that advise was disregarded – with the consequences we now see … .
Förlåt Anders, jag skrev i mitt svar Henrik, där jag menade dig, Anders.
Och ännu till Ernst. Det finns säkert ingen politiker i världen just nu (utom eventuellt Trump) som ens kunde fantisera om att inta hela Ryssland. Vi lever inte mera på 1940-talet.
Och i enlighet med er logik kunde man ju nu då också säga att det vore berättigat att Ryssland intog Sverige ifall Sverige gick med i Nato, eller Finland ifall Finland gick med. För då vore det ju bara några mil från Nato till Leningrad, förlåt – menade St. Petersburg.
I certainly should avoid the term ”berättigat”. But there is (up to now) the other consideration that Russia would not have much to win (NOW) by occupying Finland and Sweden. But this might change if Sweden and/or Finland would agree to become NATO bases from where to attack Russia. And as to mad US presidents, the USA are full of Bible-inspired believers in something like an ”apocalypse” (reportedly they are also not so few in the US military). Altogether, what about trying to be a good neighbor with Russia, trying to be an ”island of reason” together with Sweden, and trying (within the very limited frame of what’s possible) to export our political style? Up to now Finland belongs quite officially to the happiest countries in the world, and it might be good for EVERYbody (including the Russians) if we would try our best to spread our ways.
Som om vi inte under hela vår historia hade försökt leva upp till att vara en god granne med Sovjetunionen/Ryssland. Det är nu bara inte så enkelt. Jag har alltid haft många goda vänner i Ryssland, speciellt sedan min långa tid inom teatervärlden. Och jag är i kontakt med dem fortfarande regelbundet. Situationen är ytterst svår för dem alla nu.
I Helsingin Sanomat ingick den 14 januari en två sidor lång artikel om Sverige och Nato. Läs den ! HS tog upp frågan i sin ledare den 15 januari. Läs också den !
Den enda stora förändringen inom Sveriges Nato-politik som nu skett är att Sverigedemokraterna gått med i högerblockets Nato-politik. Visserligen kräver de än så länge bara att en Nato-option skall accepteras. Men det väsentliga är alltså att Sveriges extremhöger nu politisk sällat sig till högeralliansen. Högeralliansen i Sverige har tagit ett enormt och fatalt steg till höger.
I can confirm that the situation of also my friends in Russia is very bad (at least economically – politically they are not very active …). HS I do not have regular access to, and the reading of long articles in Finnish is WORK for me, so that I am afraid that your good advise will slip my mind (and, thus, go unconsidered) already because of all the other things which keep my mind busy (at the moment I am hoping to soon get a chance to contribute to the fight against the spread of conspiracy theories …). As to being a good neighbor to Russia, I was already some time ago suggesting that one should try, instead of talking about a railway line to the Polar Ocean through Lapland, to share the railway line to Murmansk, so that ships which use the NE passage from East Asia would have to stop only once (for unloading the cargo for Western Russia and also Finland) before going further to, say, Rotterdam; the cargo destined for Finland could then come by train via Alakurtti, Kemijärvi, Rovaniemi, etc. (so that Russia and Finland would have more occasion to cooperate about something peaceful … .
Vi har diskuterat Murmaskbanan förut också. Teoretiskt en fin tanke men realpolitiskt problematisk.Murmansks hamnomåden är mer eller mindre stända zoner i Ryssland där hundtatals med gamla atomubåtar och annat kärnreaktor- och -vapenskräp ligger kvar.
Men järnvägsbanorna borde förlängas i finska Lappland – till turisorterna i fjällen omedelbart och kanske samerna skulle gå med på att man drog en bana upp till ishavet längs med den nuvarande landsvägen från Rovaniemi eller Kemijärvi norrut, eller från Rovaniemi via Muonio norrut. Men låt aldrig kineserna bygga den banan. Det handlar om strategisk infrastruktur där finska staten måste förstå sitt ansvar.
Yes, I remember that we have been discussing the project of a railway to the Arctic Ocean before (and meanwhile somebody has been calculating that it would be too expensive and bring too little economic results to be viable – at least as long all of it is built inside Finland …). And yes, Murmansk and the entrance to its harbor may be a scrapyard which Russia may not be eager to show to any outsiders. On the other hand, IF one wants to make the NE Passage a widely used sea lane, it would be logical to use it for cheap transports of goods from East Asia to also the western parts of Russia, for which a harbor would be needed there. During World War II, Murmansk was considered to be the most fitting harbor for the stream of support from the USA to the Soviet Union (e.g. because of being largely free of ice – in contrast to, e.g., Archangelsk?), and that might again be true for the traffic on the NE Passage. Thus, it might even for Russia be the best idea to clean up that ”scrapyard” so far that nobody can get secret information from it and then build up Murmansk into a harbor which can handle the goods for the western parts of Russia AND also Finland. And perhaps some Finnish firms can even get some orders from the project.