Tag nu ställning ens
Jag följer inte med vänsterpartiets ställningstaganden i aktuella politiska frågor mer. Alltså via eventuellt ännu existerande pappers- eller digitala tidningar (t.ex. Tiedonantaja eller Kansan Uutiset). Ny Tid prenumererar jag på men inte ens där hittar jag någon sytematisk aktuell uppföljning av de färskaste politiska händelserna i Finland (eller annanstans egentligen också). Samma sak gäller nog i det stora hela här på vår egen blogg också.
Däremot håller jag en viss sporadisk kontakt med flera av mina gamla ”kamrater” från forntiden, då vi ännu trodde på ett i framtiden hägrande socialistiskt Finland. Men den här kommunikationen gör mig mer eller mindre galen. Biden lär nu ska ha blivit vår fiende nummer ett för att han har hängt fel tavlor på väggarna i sitt arbetsrum. Navalnyij anses ganska allmänt vara ett ”problem” i Ryssland. Han anses inte vara tillräckligt ”vänster” av vänstern i Finland, så han skippas. Trots att hela rörelsen som han har fått till stånd handlar om att införa demokrati i Ryssland. Samma sak gäller den politiska utvecklingen i Venezuela och i Belarus. I telefonsamtal efter telefonsamtal får jag höra att det här handlar om Sovjets (förlåt: Rysslands och Putins) skadade rykte.
Och i Finland: Vänstern säger ingenting om den nya lagstiftningen som försöker minska på Yles verksamhet. Jag har i åratal talat om risken med att den ickevinstbringande kulturen i Finland försvagas via en mängd olika skatte- och andra lagar.
Dagen då Marins regering hamnar att ta ställning till Putins Rosatom-projekt i Finland närmar sig nu snabbt: Fennovoimas kärnkraftverk i Norra Österbotten. Och vad säger vänstern ? Ingenting.
Olkiluotos tredje atomkraftverk i Egentliga Finland får inte startas, nya uppskjutningar igen. All metall ”darrar” och ”vibrerar” då man försöker provköra kraftverket. Och vad säger vänstern ? Ingenting såklart. Kärnkraften hos oss härstammar ju från tiden då Sovjet levererade vårt första kärnkraftverk, så samma inställning tyck fortfarande verka hos vänstern.
Kanske det ändå var så att vår gamla papperstidning Ny Tid var mer på alerten ??? Den reagerade snabbare på aktuella politiska frågor.
Dear Christian, when reading what you write, I develop nearly nostalgic feelings (because the problems you mention are so VERY familiar to me). There are at least two factors: (a) we are all getting older, and in many people that means that they are simply continuing in their accustomed line of, say, dogmatic Marxism or similar (which is diverging from the line of others, so that with time the differences in opinion between people tend to become ever bigger); and (b) the SOLVING of problems (be they technical ones or also psychological ones) has never been any bigger concern for Ny Tid (at least not for, say, the last 15 years). But if you want some serious attempts at analysis and finding solutions, I do invite you most warmly to go to the Facebook group ”Political Psychology – Public group”, have a look at it and, if you should feel like that, join it (so that you could contribute to the discussion – which is at the moment suffering from a lack of people who are willing to comment). Anyway I can assure you that what is written there is in fact problem- (and solution) -oriented.
Tack för uppmuntringen Ernst.
Skulle gärna deta i alla möjliga Facebookgrupper, men faktum är att jag inte alls anslutit mig till Facebook.Först berodde det på att jag tack vare min elöverkänslighet inte alls kunde använda elektronik, och minst av allt mobiler. Senare har det mer och mer blivit ett principbeslut. Jag vet att jag skulle nästla mig in i Facebookvärlden med hull och hår och avslöja allt mer om mig själv. Och det vill jag inte. Jag vet alltför mycket om hur informationen på Facebook används fel av en mängd skumma grupper och algoritmer världen över. Jag vet det alltför väl, utan att nu närmare gå in på vilka källor jag här hänvisar till.
Och jag mår mer och mer illa varje dag som går av Putins ”rättegångar” mot Navalnyij, Hur är det möjligt att de skall vara så svårt för vänstern att fatta att Putin inte är kommunist eller ens vänster ?
Däremot rekommenderar jag en helt färsk liten roman som amerikanen Don de Lillo nyligen givit ut. Den finns på Akademen. Den heter Tystnaden men handlar om tredje världskriget (som de Lillo kalla fenomenet) som en vacker dag bröt ut genom att internet och egentligen all elektronik kollapsade på en gång. Han skrev boken hösten 2019 och den gick i press i USA just innan Coronan bröt ut. I en färsk intervju den här veckan i Hufvudstadsbladet säger han att Coronan egentligen hör till samma kategori av fenomen som han skriver om i Tystnaden.
Läs den här boken. Den kan vara 84 årige Don de Lillos testamente till världen. Den kan beskriva lördagen den 6 januari 2021, samernas nationaldag.